svenska
Lyssna
MENY

Gårdfarihandlare, 1900-tal

I modernare tid kan man ibland hitta afrosvenskar genom att söka i visuellt material. Bland polisens signalementsfotografier är det t ex lätt att snabbt urskilja personer som kan tänkas ha afrikanskt ursprung. Stockholms stadsarkiv har publicerat material från perioden 1869-1920 på webben, och där finns åtminstone en person att titta lite närmare på.

VKM_11_Angelo_Gardfaruhandlare.jpg

Angelo Augustino Georges-Kobel (1877-01-24) föddes i Göteborg. Hans mamma hette Elna Ohlsson och var från Västra Vemmerlöv i Skåne. Hon var över fyrtio år gammal och hustru till en Johan Fredrik Kobel, cigarrarbetare från Ystad. De hade gift sig redan 1861 och hade fyra halvstora barn ihop. Men år 1876 var herr Kobel sedan flera år på annan ort, så vem var Angelos biologiska far?

Under vårvintern 1876 hade Elna Ohlsson lärt känna en spansk (eller åtminstone spansktalande) sjöman, Joseph Augustinus Georges, som beskrivs omväxlande som spansk, hispanisk och afrikansk undersåte. De tycks ha inlett ett seriöst förhållande. Elna Ohlsson uppgav i officiella papper att hon var förlovad, och när deras lilla pojke föddes såg hon till att han skrevs in i S:t Josefs katolska kyrka på Spannmålsgatan. Hon var inte katolik själv, men uppfattade det tydligen som viktigt att sonen döptes in i sin fars religion. Det verkar också som om Elna Ohlsson hade fortsatt brevkontakt med Joseph Augustinus Georges. Hur hade hon annars kunnat veta att han blev borta på havet 1893?

Lille Angelo var möjligen i fosterhem sina första år, men på våren 1884 flyttade Elna Ohlsson med sina barn till Stockholm. Där bodde hon på nytt ihop med sin make, Johan Fredrik Kobel, och sonen skrevs i kyrkboken in som ”barn inom äktenskapet”. Familjen flyttade mellan olika adresser på Södermalm, och pojken sattes i skola på katolska pojkhemmet vid Götgatan. Efter sin konfirmation jobbade han som springpojke hos en kapphandlare på Västerlång­gatan och gick sedan till sjöss som matros i flottan. Efter ett par år där ställdes Angelo inför krigsrätt för olydnad, fylleri, misshandel och försummelse i tjänsten. Han fick sitta av en månad och tjugofyra dagar på Långholmen och var därmed utstraffad ur flottan.

Då var han 22 år gammal, och hade både mustasch och tatueringar. Angelo hade lämnat sin mammas bostad och skulle aldrig mer ha ett hem. Nu gick han som gårdfarihandlare (kringvandrande försäljare) och greps av polisen för lösdriveri. Det var vid det tillfället han blev fotograferad. Det var inte olagligt att vara utan anställning vid den här tiden, men som lösdrivare kunde man sättas i tvångsarbete och Angelo fick göra två sådana perioder på Svartsjö på Färingsö.

Han dömdes också till böter för fylleri och förargelseväckande beteende, och till fängelse för ganska enkla stölder. Genom åren fick han sitta av tid både på Långholmen i Stockholm, i Malmö, Mariestad och Västerås. Mellan sina straff jobbade han ibland med hårt, tungt arbete. Angelo skrapade båtar på Finnboda varv och deltog i betkampanjen i Skåne om höstarna. Ibland gick han på sjön. Men oftare verkar han ha funnits bland ”sysslolösa rusiga män och sedeslösa kvinnor”. Han drack öl och brännvin, gick runt och sålde kängsnören och hängselstroppar, eller tiggde pengar på gatorna. Som äldre tillbringade han längre perioder på så kallade vårdhem – snarast ett slags moderna fattigstugor – i Högalid, och i Enskede och Stureby utanför Stockholm.

Angelo gifte sig aldrig, och fick så vitt känt inga barn. Han blev trots sitt hårda liv åttiosex år gammal, dog 1963 och ligger begravd på Skogs­kyrkogården i Stockholm.

Uppgifterna om Georges-Kobel är hämtade från Stockholms stadsarkiv och Stockholms­polisens signalements­fotografier 1869-1920 som finns här: https://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/stockholmspolisens-signalementsfotografier/

Läs vidare