svenska
Lyssna
MENY

Forskning

Genom de samlingar Världskulturmuseerna förvaltar och vår publika verksamhet öppnas möjligheter inom ett brett forskningsfält. Här kan andra slags forskningsfrågor och metoder genereras än inom akademin och här kan resultaten kommuniceras med publiken i fokus.

Forskning på Världskulturmuseern

Forskarna vid Världskulturmuseerna har sin vetenskapliga bakgrund i ämnen som antropologi, arkeologi, konsthistoria, etnologi, idé- och lärdomshistoria och internationella relationer. Flera av dem har fokus på globala samtidsfrågor. Genom bredden av vetenskapliga inriktningar har vi unika möjligheter att initiera tvärvetenskapliga projekt. Såväl internt som tillsammans med kollegor vid universitet och museer runt om i världen.

Den forskning som bedrivs på Världskulturmuseerna samordnas av myndighetens forskningsråd utifrån vår forskningspolicy och forskningsstrategi. Under åren 2018-2021 har vi ambitionen att vara ledande i Sverige kring frågor om hotat kulturarv samt repatriering och samverkan med olika intressentgrupper (stakeholders) till de samlingar myndigheten förvaltar.

Förfrågningar om deltagande i forskningsprojekt bereds av forskningsrådet. För att kunna komma ifråga ska forskningsprojekt uppfylla gängse kvalitetskriterier hos de etablerade forskningsfinansiärerna. 

Här hittar du Världskulturmuseernas forskningspolicy och forskningsstrategi för perioden 2018–2021.

Kontakt

Helen Arfvidsson
Helen.arfvidsson@varldskulturmuseerna.se

Pågående forskningsprojekt

Demokrati finns inte - vi gör den!

Projektet tar sitt avstamp i den tillbakagång för demokratin som idag är ett faktum i många länder. Utifrån Världskulturmuseernas samarbete med demokratiinstitutet V-Dem på Göteborgs universitet vill projektet aktivt bidra till att stärka arbetet med demokratifrågor. Syftet är att utforska hur forskningsinstitut, kulturarvsinstitutioner och civilsamhället kan samverka för att öka det demokratiska engagemanget, med högstadie- och gymnasieskola som primär målgrupp. Detta utifrån tre målsättningar: utveckla en digital lärresurs som tillgängliggör V-Dems forskning, samla in föremål och berättelser med bäring på demokrati, samt metodutveckling. Världskulturmuseerna är huvudarrangör. Delfinansierat av Riksantikvarieämbetet.

Demokrati finns inte - Vi gör den i Riksantikvarieämbetets FOU-katalog.

Kontaktperson:
E-post: Helen Arfvidsson 

VLMuse

Anna Foka vid Uppsala universitet, institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) är ansvarig forskare i detta projekt som görs i samarbete med Världskulturmuseerna. Under 2021 genomförs en förstudie kring lärande på distans, eventuellt med hjälp av virtual reality. Även representanter för Google Arts & Culture, Europeana och Riksantikvarieämbetet bidrar i projektet. Projektet utgår från behovet inom kulturarvssektorn om att vara inkluderande och kunna möta morgondagens publik och vill undersöka vad museer och virtuella inlärningsprocesser kan göra för att digitalt kulturarv ska bli tillgängligt för fler elever och vara mer transparent.


Läs mer på Uppsala Universitets webbplats

Kontakt:
E-post: Olof Tiderman

Fallet Yaqui 

Repatriering är en aktuell fråga för museerna världen runt idag. I detta projekt koncentrerar vi oss vid ett specifikt fall: Yaquifolket, en nation med ursprung i Mexikot som genom deportering och krig även hamnat i USA. Idag finns de på båda sidor av gränsen. Ett objekt som gavs som gåva 1934 och hamnade i Sverige kom i fokus genom att en yaquirepresentant från USA för några år sedan krävde det tillbaka. Men vem äger föremålet? Yaquis USA? Yaquis i Mexiko, där den symboliska och ursprungliga gruppen finns och där föremålen kommer från? Kunde det vara skadligt att lämna tillbaka föremålet till Yaquis från "fel sida", eller till ett område krossat av djupa politiska sociala problem?

Fallet yaqui: repatriering ur flera perspektiv i Riksantikvarieämbetets FoU-katalog

Kontaktperson
E-post: Adriana Muñoz

I skuggan av Antropocen  

I skuggan av Antropocen är ett forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av Riksantikvarieämbetet som handlar om hur kulturhistoriska museer kan utveckla en ekokritisk museipedagogik. Det innebär en pedagogik som utmanar etablerade föreställningar kring människan och hennes livsmiljö. Vilka andra berättelser eller perspektiv skulle kunna träda fram i utställningar eller i mötet mellan museipedagoger och grupper?  

I skuggan av Antropocen i Riksantikvarieämbetets FoU-katalog

Kontaktperson 
E-post: Björn Lindgren

Föremål för kultur och vetenskap

Etnografiska objekt ses som exempel på kultur, men de fångar också spår av den tid och plats från vilken de uppstod, vilket synliggör relationer mellan människor, icke-människor och miljöer. Detta projekt tar upp sådana samband genom att utforska potentialen hos etnografiska objekt för miljöforskning. Samtida frågor om försurning av havet, utdöende alger och eroderade kustlinjer kommer till exempel i fokus genom fallstudien om ett 115 år gammalt tasmanskt snäckskalshalsband. De historiska snäckskalen ger både kulturella och vetenskapliga basdata. Genom att ompositionera etnografiska föremål som källor till kulturell och vetenskaplig kunskap undersöker detta projekt möjligheten att bjuda in västerländska forskare till museimagasin och belyser icke-västerländska kunskapssystem i ursprungssamhällen.

Huvudarrangör är Göteborgs universitet. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Kontaktperson
E-post: Aoife O’Brien

Digital repatriation of cultural heritage in the Global South: A model for open access to museum collections empowering indigenous communities in the Brazilian Amazon  

Detta projekt, där Världskulturmuseerna är samarbetspart, har beviljats medel för att under fem år (2021-25) arbeta med Världskulturmuseernas brasilianska samlingar och hitta en bra metodologi för digitalt delande med involvering av lokal- och ursprungsbefolkning i Amazonas. 

​​Den 18 september 2018 brann Museu Nacional ner i Rio de Janeiro, Brasilien. Amazonassamlingen på VKM är en av de största och viktigaste etnografiska och arkeologiska samlingarna från regionen, utanför Brasilien. Efter den katastrofala branden har det vetenskapliga, pedagogiska och estetiska värdet av samlingen ökat markant, för forskare och allmänhet såväl som för Amazonas ursprungs- och lokalbefolkningar. 

Det övergripande syftet med detta projekt är att skapa ett ramverk för digitalt delande av kulturarvssamlingar från museer till ursprungsbefolkningar. Projektet hoppas hitta en metodologi och praktik som också kommer att vara användbar för andra samlingar. 

Kontaktperson
E-post: Adriana Muñoz