För lärare - Lärarhandledning

Introduktion lärarhandledning

Föremålet och filmen kan förslagsvis användas som en introduktion och/eller fördjupning till undervisningen om det kinesiska riket under Tangdynastin och vidare kinesisk historia. Det kan fungera som det andra studieområdet i ett vidare studium av utomeuropeiska riken och imperier samt globala kontakter (Se spåren Utomeuropeiska riken och imperier och Globala kontakter)

Kopplingar till läroplanen Grundskola, årskurs 7-9, samt Gymnasium   

Innan filmen/föremålet   

Inled undervisningen med att berätta om dagens Kina och dess samhälle; geografi, befolkning, kultur, politik, ekonomi mm.   

Berätta om tidigare kinesisk historia. De första jordbrukande kulturerna vid Gula floden (Se avsnitt), samt tidigare dynastier som Shang, Zhou, Qin och Han.  

Berätta om hur det såg ut i andra delar av världen under 600- till 900-talet. Vendeltidens och vikingatidens Sverige. Exemplifiera med kinesiska sidentyger som hittats i gravar på Birka. Övriga Europa under tidig medeltid. Det arabiska rikets framväxt (Se avsnitt och/eller studieområdet med spåren Utomeuropeiska riken och imperier eller Globala kontakter)

Berätta om arkeologi som vetenskap och vad gravföremål kan berätta. Exemplifiera med gravföremål och arkeologiskt material från Sverige och vad det kan berätta.     

Berätta vad ett museum är.   

Till filmen/föremålet 

Titta gemensamt på filmen eller låt eleverna titta själva. Låt dem svara på antingen föremålsfrågor eller innehållsfrågor. Arbeta vidare med reflekterande frågor och övningar.  

Efter filmen/föremålet  

Fördjupa er kring Tangdynastins Kina och landets vidare historia utveckling.   

Besök Östasiatiska museet i Stockholm (eller liknande museum) och utställningen ”Mittens Rike” om Kinas historia från bronsåldern och de första dynastierna och ändra fram till sista dynastin Qing och början av 1900-talet.  

Besök Världskulturmuseet i Göteborg (eller liknande museum) och utställningen ”Korsvägar” och dess avdelning som berättar om möten mellan människor, Sidenvägen, handel och Tangdynastins Kina.   

Se filmen om det museiföremål som berättar om det Arabiska rikets framväxt och Islam.  

Besök Medelhavsmuseet i Stockholm (eller liknande museum) och Egyptenutställningen och dess avdelning om Egypten under det arabiska väldets tid.   

Se filmen om det museiföremål som berättar om Inkariket och den europeiska koloniseringen av Sydamerika. Fortsätt spåret om ”Utomeuropeiska riken och imperier” eller ”Globala kontakter”.  

Läroplanskopplingar

Kopplingar till läroplanen i skolämnet Historia för Grundskola, årskurs 7-9, samt Gymnasium

Kursplan skolämnet Historia  

GRUNDSKOLA, ÅRSKURS 7-9  

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700  

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.  

• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.  
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.  

Hur historia används och historiska begrepp  

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.  
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.  

• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.  
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.  
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.  

Gymnasium, Historia 1b 100 poäng  

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.  
• Viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.  
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.  
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.  

• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.  
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.   

Gymnasium, Historia 2b kultur  

• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.  
• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.  

• Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar.  
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.  
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.  

Gymnasium, Historia 3, 100 poäng   

• Olika metoder för att söka, bearbeta och sammanställa historiskt källmaterial, till exempel genom arkiv, muntlig historia eller digitala media.  

• Källkritiska och metodiska problem förknippade med behandlingen av olika typer av historiskt källmaterial inom till exempel politisk historia, socialhistoria eller miljöhistoria.  
• Hur undersökningar baserade på primärkällor utifrån en formulerad historisk frågeställning genomförs samt hur resultatet kan sammanställas, presenteras och ventileras.  
• Hur historia används inom kulturarvssektorn, till exempel arkiv, bibliotek och museer utifrån ett regionalt eller lokalt perspektiv.