Det finns många kopplingar från plattformens innehåll, teman och lärarhandledningar till grundskolans och gymnasieskolans läro- och kursplaner.

 

Gymnasieskolan, Lgy 25

 

Centralt innehåll

 

Historia

 

1A1, 50 poäng, 1A2, 50 poäng och 1B, 100 poäng

Historiskt innehåll

• Europeisk epokindelning med forntiden, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid utifrån ett kronologiskt perspektiv.
• Centrala globala förändringsprocesser och händelser, till exempel jordbrukets utveckling, teknisk utveckling, förändrat resursutnyttjande, migration, kolonialism och frigörelse, folkmord, konflikter och internationellt samarbete.
• Exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och nutida förhållanden med relevans för framtiden.

 

Historiska begrepp, källor och historiebruk

• Tillämpning av historiska begrepp på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Begreppen orsak och konsekvens samt kontinuitet och förändring.
• Tolkning, granskning och värdering av historiska källor, till exempel arkivmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av frågor kopplade till delar av det historiska innehållet.
• Historiebruk med koppling till någon eller några delar av det historiska innehållet. Hur historia kan användas i till exempel vardagsliv, samhällsliv och politik och påverka människors identitet, värderingar och föreställningar.

 

Nivå 2A, 100 poäng och 2B, 100 poäng

Historiskt innehåll

• Idéhistoriska och kulturhistoriska strömningar under några epoker, till exempel inom vetenskap och politik. Hur dessa strömningar kan kopplas till olika samhällsförändringar.
• Historiska frågeställningar och förklaringar med koppling till industrialisering, demokratisering och andra centrala globala förändringsprocesser och händelser. Detta mot bakgrund av långa historiska linjer med fokus på levnadsvillkor och makt och med utgångspunkt i den europeiska epokindelningen.
• Exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och nutida förhållanden med relevans för framtiden.

 

Historiska begrepp, källor och historiebruk

• Tillämpning av idealistiska och materialistiska förklaringsmodeller på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Användning av olika historiska begrepp för att undersöka, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar med koppling till det historiska innehållet. Hur historiska frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv, som till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Tolkning, granskning och värdering av historiska källor som utgångspunkt för undersökningar med historisk metod, kopplade till delar av det historiska innehållet.
• Historiebruk med koppling till delar av det historiska innehållet. Hur historia har använts historiskt, och kan användas i nutid, i vardagsliv, samhällsliv och politik och påverka människors identitet, värderingar och föreställningar.

 

Nivå 3, 100 poäng

Historiskt innehåll

• Idéhistoriska och kulturhistoriska perspektiv på till exempel frågor om genus, synen på minoriteter, barn och unga och människors värde under några epoker.
• Fördjupade studier om någon central global förändringsprocess eller händelse, dess orsaker, konkreta förlopp och konsekvenser för samhällen, grupper och individer. Detta med fokus på levnadsvillkor och makt och mot bakgrund av långa historiska linjer.
• Exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och nutida förhållanden med relevans för framtiden.

 

Historiska begrepp, källor och historiebruk

• Tillämpning av idealistiska och materialistiska förklaringsmodeller på olika historiska frågeställningar i relation till det historiska innehållet. Användning av olika historiska begrepp för att undersöka, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar med koppling till det historiska innehållet. Hur historiska frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv.
• Källkritiska och metodiska problem förknippade med behandlingen av olika typer av historiskt källmaterial.
• Urval, tolkning, granskning och värdering av historiska källor som utgångspunkt för undersökningar med historisk metod kopplade till delar av det historiska innehållet.
• Historiebruk med koppling till delar av det historiska innehållet. Hur historia har använts historiskt, och kan användas i nutid, i vardagsliv, samhällsliv och politik. Olika perspektiv på hur historiska berättelser och referenser kan påverka människors identitet, värderingar och föreställningar.

 

Svenska

Nivå 1, 100 poäng

• Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sammanhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
• Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.
• Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.
• Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.
• Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
• Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur.
• En översikt över de litterära epokerna.
• Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.
• Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.

 

Nivå 2, 100 poäng

• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntliga utredande och argumenterande framställningar i olika sammanhang, för olika syften och för olika mottagare. Retoriska verkningsmedel.
• Skriftlig framställning av argumenterande och utredande texter och kreativt skrivande.
• Struktur och språkliga drag i argumenterande och utredande texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.
• Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.
• Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
• Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.
• Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid. Några tongivande författare från olika tider och från olika delar av världen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

 

Nivå 3, 100 poäng

• Muntliga framställningar i formella sammanhang, till exempel samtal i seminarieform och argumentation i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntlig framställning i formella sammanhang.
• Kritisk granskning av och reflektion över retoriken i muntliga framställningar i olika sammanhang, till exempel i politiska tal och debatter.
• Skriftlig framställning av texter av vetenskaplig karaktär som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
• Struktur och språkliga drag i texter av vetenskaplig karaktär. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.
• Läsning av, samtal om och analys av texter av vetenskaplig karaktär.
• Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
• Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige, övriga Norden och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Jämförande analys av litterära verk från olika tider och deras relation till de historiska och kulturella sammanhang de tillkommit i.
• Litteraturvetenskapligt grundad analys av skönlitterära texter med användning av litteraturvetenskapliga begrepp.

 

Religionskunskap

Nivå 2, 50 poäng

• Historiska och aktuella händelser och debatter som rör relationen mellan religion och samhälle, däribland frågor om religion och vetenskap samt jämlikhet och jämställdhet.

 

Bild

Nivå 1a1, 50 poäng och 1a2, 50 poäng

Bildproduktion, kommunikation och skapandeprocess

• Två- och tredimensionell bildproduktion.
• Utformning av egna bildspråkliga budskap anpassade efter syfte och mottagare.

 

Reflektion och tolkning

• Några stilar och genrer inom bildkonst och vad som kännetecknar dessa.
• Bildspråkliga begrepp för tolkning och analys, till exempel konnotation och denotation.
• Tolkning av bilders budskap i eget och andras bildarbete.
• Olika bilders funktioner och användningsområden samt hur konst kan kommunicera känslor, tankar och värderingar.

 

Nivå 2, 100 poäng

Bildproduktion, kommunikation och skapandeprocess

• Två- och tredimensionell bildproduktion med traditionella och nya metoder. Användningsområden och egenskaper hos olika material.
• Undersökande arbete och praktisk tillämpning av kunskaper om bildkommunikation för att nå önskat bilduttryck.
• Hur bildens beståndsdelar samverkar och påverkar uttrycket.

 

Reflektion och tolkning

• Bildspråkliga begrepp för tolkning och analys.
• Hur konstnärlig kvalitet är beroende av bildens sammanhang och syfte.
• Skillnader och likheter mellan olika genrer inom bildkonst.
• Hur sammanhanget påverkar bilden och hur bilder ges olika betydelser i olika sammanhang.

 

Nivå 3, 100 poäng

Bildproduktion, kommunikation och skapandeprocess

• Bildproduktion och träning i praktiskt hantverk med syfte att utforma egna bildspråkliga budskap och konstnärliga gestaltningar.
• Problemlösning i bild med fokus på eget konstnärligt uttryck.

 

Reflektion och tolkning

• Bildspråkliga begrepp för tolkning och analys.
• Tolkning av bilders budskap utifrån olika perspektiv, till exempel genus, klass och etnicitet, och med hänsyn till sammanhang, syfte och avsändare.
• Samtal och kritisk granskning av stilar och genrer inom bildkonst och vad som kännetecknar dessa. Hur olika bildgenrer ställer skilda krav på slutresultatet.
• Konstuttryckens roll i samhället.

 

Teknik

Nivå 1, 100 poäng, Nivå 2, 100 poäng och Nivå 3, 100 poäng

Teknik, människa och samhälle

• Tekniska framsteg som har haft betydelse för samhället.

 

Matematik

Nivå 1a, 100 poäng, 1b, 100 poäng och 1c, 100 poäng

Program- eller yrkesspecifikt innehåll

• Matematiska begrepp som är relevanta för arbetslivet, till exempel proportionalitet, skala, likformighet, vinklar, Pythagoras sats, procent och andelar, indexmått, vinstmarginal, jämvikt, felmarginaler, symmetrier, vektorer, trigonometriska funktioner och barns lärande inom matematik.
• Mätning och hantering av storheter och enheter som är relevanta för arbetslivet, till exempel enhetsbyten, mätning av vinklar, avrundningsprinciper, tidsuppskattningar, beräkning av förbrukningsmaterial, kostnadsberäkningar, säkerhetsmarginaler, hantering av mätverktyg och hantering av mätosäkerheter.
• Hjälpmedel och verktyg som är relevanta för att hantera matematik inom arbetslivet, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer, referensverk och handböcker.

 

Aritmetik, algebra och funktioner

• Hantering av formler och algebraiska uttryck, däribland faktorisering och multiplicering av uttryck.
• Begreppet funktion. Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktionsgrafer.
• Metoder för att bestämma funktionsvärden. Grafiska metoder för att lösa ekvationer av typen f(x) = a.
• Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner.
• Metoder för att lösa linjära ekvationer.
• Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner. Skillnader och likheter med linjära funktioner.
• Begreppet förändringsfaktor och beräkning av förändringar i flera steg.

 

Sannolikhet och statistik

• Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och arbetsliv, däribland signifikans, korrelation, kausalitet, urvalsmetoder och felkällor.

 

Problemlösning och tillämpningsområden

• Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella samband.
• Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
• Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett matematiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

 

Nivå 2a, 100 poäng, 2b, 100 poäng och 2c, 100 poäng

Aritmetik, algebra och funktioner

• Begreppet linjärt ekvationssystem. Metoder för att lösa linjära ekvationssystem.
• Begreppet logaritm. Hantering av räkneregler för logaritmer i samband med lösning av exponentialekvationer. Metoder för att lösa exponentialekvationer.
• Likheter och skillnader mellan exponential- och potensekvationer.
• Motivering och hantering av konjugatregeln och kvadreringsreglerna.
• Begreppet andragradsfunktion och egenskaper hos andragradsfunktioner, däribland symmetrilinje, extrempunkt och nollställen.
• Metoder för att lösa andragradsekvationer.

 

Logik och geometri

• Begreppen implikation och ekvivalens.
• Begreppen definition, sats och bevis.
• Motivering och användning av enklare geometriska satser om vinklar och likformighet samt Pythagoras sats med exempel som omfattar beräkningar i koordinatsystem.

 

Problemlösning och tillämpningsområden

• Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
• Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett matematiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.

 

Fysik

Nivå 1a1, 100 poäng, 1a2, 50 poäng och 1b, 150 poäng

Krafter och rörelse

• Likformig och likformigt accelererad rätlinjig rörelse. Krafter och impuls som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd.
• Vridmoment för att beskriva jämviktstillstånd.
• Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält.
• Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip. Allmänna gaslagen.

 

Universum, materien och strålning

• Huvuddragen i standardmodellen.

 

Fysiken i omvärlden

• Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
• Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till fysik.

 

Fysikens arbetsmetoder

• Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivningar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.

 

Nivå 2, 100 poäng

Universum, materien och strålning

• Huvuddragen i universums utveckling och struktur, till exempel stjärnbildning och exoplaneter.
• Metoder för undersökning av universum. Elektromagnetisk strålning från stjärnor och interstellära rymden.
• Atomers elektronstruktur samt absorptions- och emissionsspektra.

 

Fysiken i omvärlden

• Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.

 

Fysikens arbetsmetoder

• Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivningar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet och det experimentella arbetes betydelse för deras utveckling över tid.

 

Grundskola, Lgr 22

 

Centralt innehåll

 

Historia och samhällsorienterande ämnen

I årskurs 1–3

Att leva i världen

• Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.

 

Historia i årskurs 7–9

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

• Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess be­ty­delse för vår egen tid.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

 

Svenska

I årskurs 1–3

Läsa och skriva

• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i tex­terna och jämföra med egna erfarenheter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språk­li­ga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Tala, lyssna och samtala

• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala me­dier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Texter

• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, munt­ligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och my­ter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

 

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.

 

I årskurs 4–6

Läsa och skriva

• Sammanfattning av texter.
• Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför tex­ten samt till den egna läsupplevelsen.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verk­tyg.

 

Tala, lyssna och samtala

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Dispo­sition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digi­tala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genom­föra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en pre­sen­tation.

 

Texter

• Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och öv­ri­ga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser männi­skors villkor och identitets- och livsfrågor.

 

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i upp­slags­böcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt för­hållningssätt.

 

I årskurs 7–9

Läsa och skriva

• Sammanfattning av texter.
• Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

 

Tala, lyssna och samtala

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. An­pass­ning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och samman­hang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.

 

Texter

• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser männi­skors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poe­ti­ska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de hi­sto­ri­ska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utre­dan­de, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, upp­byggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
• Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan sam­spela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teater­före­ställ­ningar och webbtexter.

 

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors till­för­lit­lig­het med ett källkritiskt förhållningssätt.

 

Religionskunskap

I årskurs 7–9

Religioner och andra livsåskådningar

• Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av me­ning, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.
• Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och budd­hism.
• Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker mellan och inom olika religioner. Huvudinriktningar inom kristendom och andra religioner.
• Tolkning av och samtal om religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder, samt i ritualer och este­ti­ska uttryck.
• Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

 

Bild

I årskurs 4–6

Bildanalys

• Konst- och dokumentärbilder samt arkitektur från olika tider och kulturer.
• Hur bilder påverkar och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.

 

I årskurs 7–9

Bildframställning

• Två- och tredimensionellt bildarbete.
• Presentationer av eget bildskapande från idé och process till slutgiltigt resultat.

 

Tekniker, verktyg och material

• Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg och material för två- och tredimensionellt bildarbete. Hur dessa verktyg och material kan användas för bestämda syften.

 

Bildanalys

• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konst och arkitektur från olika tider och kulturer. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas.
• Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa perspektiv gestaltas och konstrueras.
• Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.

 

Teknik

I årskurs 7–9

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Hur tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

 

Tekniska lösningar

• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner samt betydelsen av materialens egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet.

 

Fysik

I årskurs 4–6

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans lev­nads­villkor och syn på naturen.

 

Matematik

I årskurs 4–6

Geometri

• Grundläggande geometriska två- och tredimensionella objekt samt deras egen­skaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, massa, volym, tid och vin­kel med standardiserade måttenheter samt enhetsbyten i samband med detta.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska fi­gurer kan bestämmas och uppskattas.

 

I årskurs 7–9

Geometri

• Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Kon­struk­tion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet.

 

Samband och förändring

• Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta lin­jens ekvation för att beskriva samband.