Antikens Grekland, stadsstaterna och den grekiska civilisationen växte sakta fram efter de stora högkulturernas kollaps under den sena bronsåldern. I det grekiska området hade framför allt de minoiska och de mykenska kulturerna varit extra betydelsefulla.
I antikens Grekland kom den klassiska tiden (ca 510–323 f.v.t.) och hellenistiska tiden (323–31 f.v.t.) bli extra betydelsefulla för den fortsatta samhällsutvecklingen. Under denna tid utvecklades många samhällsfenomen som aldrig hade sett dagens ljus tidigare.
Det geografiska begreppet ”Grekland” (Hellas) existerade inte under antiken då befolkningen var utspridd på landet och i stadsstater som Athen och Sparta, samt i kolonier i Syditalien eller i västra Anatolien (dagens Turkiet).
Tidsperioden kännetecknas ur ett grekiskt perspektiv av stora upptäckter inom konst, vetenskap, filosofi, politik och rättsväsende, vilka tillsammans med arvet från Mellanösterns högkulturer kom att utgöra grunden för den västerländska civilisationen och den fortsatta historiska utvecklingen i stora delar av Europa.
Vad som idag ofta kommer till känna när antikens Grekland kommer på tal är en lång rad begrepp och fenomen:
Men antikens Grekland var mycket mer än så ...
”Den mörka tiden”: Sen bronsålder ca 1200 – 750 f.v.t.
Arkaisk tid: ca 750 – 510 f.v.t.
Klassisk tid ca 510 – 323 f.v.t.
Hellenistisk tid 323 – 31 f.v.t. (27 f.v.t.)
Romersk tid 31 f.v.t. (27 f.v.t.) – 476 e.v.t.
Obs! "Antiken" brukar också kallas för den ”klassiska antiken”, den “klassiska perioden” eller "klassiska tiden", vilket kan blanda ihop begreppet med den "klassiska tiden" inom grekisk historia.
Studera antika Greklands tidlinje från de Olympiska spelen till romarnas erövring, och fortsätt ta del av olika underteman!
