Ett av konstområdena som speciellt intresserade den övre samhällsklassen i både Rom och ute i provinserna var skulpturkonsten. Gamla patriciska adelsfamiljer och framstående politiker ville gärna skapa porträtt av sig själva i marmor. Starka grekiska och hellenistiska spår hittas i den romerska porträttkonsten. Nyheten under romersk tid var dock att skulpturerna inte bara föreställde den övre samhällsklassen utan att de även kunde gestalta frigivna slavar som ville visa upp sig i samhället.
Porträtt i marmor av en romersk man från sen republikansk tid. Stilmässigt påminnande om porträtt från Pompejus ”den stores” tid (106–48 f.v.t.) och Julius Caesars tid (100–44 f.v.t.). Trolig datering till ca 40 f.v.t. Skulpturen kommer från Sabinum/Sabina i Italien. Gåva av Kung Gustav VI Adolf 1961 till Medelhavsmuseet. Antagligen del av en staty ursprungligen föreställande en ”äkta romare”. Kanske en senator, tjänsteman eller aristokrat. Höjd: 32 cm. Föremål MM 1961:002. Medelhavsmuseet. Världskulturmuseerna. CC0 1.0 Universal. Länk till Samlingsdatabasen.
Sperlongaskulpturerna är en grupp skulpturer vars motiv har att göra med Homeros Odyssén och Odysseus’ resor. Skulpturerna är gjorda i hellenistisk stil och dekorerade troligen kejsare Titus’ (79-81 e.v.t.) palats i Rom. De påträffades år 1506 på kullen Esquilinen i Rom och står numera i Vatikanmuseet.
Laokoongruppen hör till Sperlongaskulpturerna mest berömda inslag och hör i sig till ett av antikens mest berömda konstverk. Skulpturen gjordes av skulptörerna Hagesandros, Polydoros och Athenodoros från Rhodos. Konstverket avbildar den trojanske siaren och Apolloprästen Laokoon och hans två söner som blivit insnärjda av två gigantiska ormar. Laokoon varnade trojanerna för att ta in den trojanska hästen i staden. Han var på väg att skjuta sin båge mot hästens buk och på så sätt avslöja de gömda grekerna när de två ormarna dök upp ur havet och attackerade honom och hans söner.
Laokoongruppen av marmor hittad 1506 på kullen Esquilinen i Rom. Föreställer Laokoon och hans två söner insnärjda av ormar. Konstverket i marmor gjordes av Hagesandros, Polydoros och Athenodoros från Rhodos. Antas ha stått i kejsare Titus residens. Dateras oftast mellan 170 f.v.t. och 50 e.v.t., medan vissa forskare daterar den till 40–30 f.v.t. Fotografi: Wilfredo Rafael Rodriguez Hernandez, 2024. Wikipedia, CC0 1.0 Universal Public Domain.
Kvinnoporträtt i marmor. Porträttet antas vara en av två individer. 1. Julia Flavia (64-91 e.v.t), dotter till kejsare Titus (79–81 e.v.t.). 2. Domitia Longina (ca. 53–130 e.v.t.), hustru till kejsare Domitianus (81–96 e.v.t.), broder till kejsare Titus (79–81 e.v.t.). Frisyren och det komplicerade hårupplägget berättar att porträttet härstammar från den flaviska tiden (ca 69–96 e.Kr.) Höjd: 34.5 cm. Föremål MM 1959:001. Medelhavsmuseet. Världskulturmuseerna. CC0 1.0 Universal. Från Medelhavsmuseets samlingar. Länk till samlingsdatabasen.
Den flaviska tidens skulpturkonst kämpade med olika gestaltningsutmaningar. Av dessa var kvinnornas nya hårmode var ett. Modet bestod av lockar staplade högt uppe på huvudet och ner över pannan. Stilen fick antagligen sin början i patriciska adelkretsar och spred sig därefter ner i de breda folklagren.
