Enligt den grundläggande myten grundades Rom år 753 f.v.t. Den lilla staden vid mynningen av floden Tibern i mellersta Italien växte snabbt till ett enormt imperium som under det andra århundradet efter vår tideräknings början omfattade ca 20–25 procent av världens befolkning.
Romarriket när det var som störst i samband med kejsar Trajanus död år 117 e.v.t. Rosafärgade området visar underlydande vasallstater.
Licens: Wikipedia. CC BY-SA 3.0.
Roms geografiska utveckling baserade sig på att riket efter de Puniska krigen (en konflikt 264–146 f.v.t. mot Karthago) lyckades bli den dominerande makten och kraften inom Medelhavsområdets handel, ekonomi och politik genom sin starka armé och flotta.
Romarriket var först ett kungadöme, blev sedan en republik med maktdelning som grund, för att till slut övergå i ett kejsardöme med diktatoriska ledare. De enorma rikedomarna som importerades till Rom från erövrade områden utgjorde tillsammans med massanvändningen av slavarbetskraft samhällets ekonomiska bas.
Medan betydande delar av den romerska kulturen hade sina rötter i den etruskiska kulturen (folkgrupp från italienska halvön) och den grekiska världen brukar man ändå hävda att militären och det politiskt-sociala systemet med det romerska medborgarskapet som grundsten var rikets verkliga styrka.
Vad som idag ofta kommer till känna när antiken och Romarriket kommer på tal är en lång rad begrepp och fenomen:
Men Romarriket var mycket mer än så ...
Den romerska födelsemyten: den 21 april 753 f.v.t.
Kungadömet: åttonde århundradet f.v.t. – 509 f.v.t.
Republikanska tiden: 509 – 27 f.v.t.
Kejsartiden: 27 f.v.t. – 476 e.v.t.