Vetenskapen och filosofin från antikens Grekland har haft en enormt långvarig påverkan på den moderna världen. Många av de idéer som utvecklades där lever kvar än idag.
Efter stadsstaternas era och romartiden kom den grekiska vetenskapen och det grekiska kulturarvet till stor del att bevaras genom och inom den arabiska kulturen. Det Västromerska riket hade då gått under, kristendomen hade spridits i väst och fokuset på vetenskaplig utveckling inom tidigare linjer var inte lika stort. Mycket tack vare de arabiska vetenskapsmännens insatser levde det grekiska arvet vidare och kunde under renässansen och 1400-talet återupptas i större skala i Europa.
Filosofi, matematik, astronomi, fysik, kemi, politik, medicin och etik är några av de vetenskapliga discipliner där dagens kunskap och forskning vilar starkt på den antika grekiska grunden.
Inom filosofin kan räknas synen på kunskap och sanning.
Matematik. Licens: Getty Images.
Inom matematiken kan räknas geometri och trigonometri.
Universum och dess uträkningar. “The universe of mathematics, physics and astronomy it's amazing”. Illustration: Samuel Aguayo. Public domain.
Inom astronomin och fysiken kan räknas planeternas och solens placering och rörelser.
Inom kemin kan räknas atomen.
Inom politiken kan räknas demokratin.
Läkare talar med patient. Foto: NIH Clinical Centers photostream. CC BY 2.0.
Inom medicin kan räknas läkareden och behandlingen av sjukdomar och skador.
Inom etiken kan räknas idéerna kring hur man bör leva som människa.
