"Arkimedes" av Domenico Fetti från ca 1620.
Licens: Wikipedia. Public domain.
Arkimedes från Syrakusa var kanske den antika grekiska världens mest kända matematiker, fysiker, ingenjör och uppfinnare. Han föddes ca 287 och dog 211 f.v.t. Bland hans upptäckter finns bland annat beräkningar av arealer och volymer. Arkimedes lyckades till och med räkna ut ett ungefärligt värde på pi (π). Mycket av hans arbete byggde på det som Eudoxos från Knidos (ca 408–355 f.v.t.) och Euklides från Alexandria (ca 300 f.v.t.) redan hade kommit fram till.
Arkimedes samarbetade med en del andra av tidens största matematiker. Till exempel Konon från Samos och Eratosthenes från Kyrene. Dessa män publicerade verk tillsammans, vilket var ytterst ovanligt.
Arkimedes ansågs vara den förste som använde matematik för att studera fenomen som hydrostatiska principer (läran om vätskor i vila) och statik (mekanik som berör system som är i statisk jämvikt).
Bland Arkimedes bevarade verk finns Om sfären och cylindern, Omkretsen på en cirkel, Om flytande kroppar eller Mekaniska problem. En del av hans berömdhet baserar sig på uppfinningar och idéer som forskare idag ställer sig tveksamma till om de verkligen var Arkimedes från första början. Här finns ett mekaniskt planetarium med stjärnor och planeter, samt en skruv att lyfta vatten med. En annan viktig uppfinning var hävstången som kom i en enarmad och tvåarmad version. Arkimedes anses också ha gjort en betydande insats med att utveckla kugghjul.
Arkimedes utmärkte sig även med viktiga militära uppfinningar som användes för att försvara Syrakusa mot romarnas angrepp. En apparat som väckte stor fasa hos romarna var en så kallad skeppskrossare med stora kranar som användes för att lyfta upp stridsskeppen från vattnet och förstöra dem.
Mekanismfragment av Antikytheramekanismen som kanske tillverkades av Arkimedes. Mekanismen består av ett komplext system av 30 kugghjul och plattor med inskriptioner relaterade till stjärntecken, månader och sol- och månförmörkelser. Mekanismen hjälpte till att avgöra tidpunkten för när de panhellenska och pytiska spelen skulle inledas utifrån att följa månens rörelser.
Foto: Logg Tandy. CC-BY-SA 4.0.
Ett av den senaste tids mest uppmärksammade arkeologiska fynd är den så kallade Antikythermekanismen. Den upptäcktes av en slump av en svampdykare redan 1901 i ett romerskt skeppsvrak utanför den lilla grekiska ön Antikythera. Nyligen har en digital rekonstruktion av instrumentet gjorts. Enligt undersökningarna var mekanismen världens första analoga dator för att förutspå väldigt invecklade astronomiska fenomen som solens, månens och planeternas banor på himlen. Egentligen är instrumentet ett slags planetarium byggt i brons. Det var antagligen inslaget i en trästomme som till och med kom med en bruksanvisning på grekiska. Instrumentets tre olika urtavlor gav sökresultaten. Dessa visade sig med hjälp av en oerhört komplicerad mekanism byggd med mer än 30 kugghjul. Det verkar som om instrumentet utgick från en heliocentrisk världsbild (med solen i mitten av solsystemet). Det förvånansvärda med fyndet är att man inte trodde att liknande finmejslade kugghjul och mekanismer kunde tillverkas vid den här tiden. Det var nämligen först mer än tusen år senare som de blev vanliga. Mekanismens ungefärliga datering är satt till cirka 200–100 f.v.t. Detta passar med Arkimedes tid. Vetenskapsmannen passar dessutom väl in i bilden av vem som kan tänkas ha varit uppfinnaren eftersom han kände till kuggar och säkerligen hade kunskapen att konstruera mekanismen. Dessutom ligger Antikythera på sjörutten från Sicilien och Syrakusa till Athen och vidare till Mellanöstern. Möjligen skulle “datorn” ha transporteras någonstans efter Arkimedes död och skeppet förliste med hela lasten.
För fler grekiska vetenskapsmän och filosofer från samma tid, se “Hippokrates, Pythagoras och andra grekiska vetenskapsmän (PDF)”.
För material om grekiska vetenskapsmän under romersk tid, se vidare i Vetenskap, filosofi och språk i Romarriket.
