Grekernas högste gud Zeus (romarnas Jupiter) tronar som himlens gud högst upp av alla. I handen håller han sin åskvigg (blixt) och bakom väntar hans örn. Zeus dotter, gudinnan Athena (romarnas Minerva), vilar bredvid till vänster. Klädd i sin typiska stridshjälm och med sitt spjut i hand är hon krigets, hantverkets och förnuftets gudinna. Till höger sitter Zeus syster Demeter (romarnas Ceres), jordbrukets, skördarnas och årstidernas gudinna. Målningen ”Minerva och Jupiters triumf” av René Antoine Houasse från 1706. Licens: Wikipedia. Public domain.
I antikens Grekland fanns det många olika gudar och gudinnor som spelade olika roller inom det mytologiska systemet och religionen. Ofta styrde gudarna över olika områden. De tolv högsta gudarna ansågs leva högst upp på Olympens berg i Grekland. De kallades för olymperna.
Ett speciellt kännetecken hos de grekiska gudarna var att de hade människolika drag men inte en närhet till samma slags känslor som människorna hade. Gudarna var inte alltid goda mot varandra eller mot vanliga dödliga människor. Oftast var det omöjligt att förutspå i vilken riktning sakerna skulle gå när gudarna dök upp. Något som tydligt framgår i antik grekisk litteratur.
De mest betydande gudarna och gudinnorna var:
- Zeus (romarnas Jupiter) – Gudarnas härskare och himlens och åskans gud. Zeus var far till många andra gudar och gudinnor och ansågs vara den mäktigaste av alla gudar.
- Hera (romarnas Juno) – Zeus fru och gudinna över äktenskapet och kvinnlig fruktbarhet.
- Poseidon (romarnas Neptunus) – Zeus bror och havets gud.
- Hades – Underjordens och de dödas härskare. Bror till Zeus och Poseidon.
- Demeter (romarnas Ceres) – Jordbrukets, skördarnas och årstidernas gudinna.
- Hefaistos (romarnas Vulcanus) – Eldens och smidekonstens gud.
- Ares (romarnas Mars) – Krigets gud.
- Afrodite (romarnas Venus) – Kärlekens och skönhetens gudinna. Afrodite föddes ur havets skum och ansågs vara den vackraste av alla gudinnor.
- Eros (romarnas Amor/Cupido) – Kärlekens gud.
- Dionysos (romarnas Bacchus) – Fruktbarhetens och vinets gud.
- Apollon – gud över många ting – solen, musik, poesi, medicin och sanning. Apollon var också beskyddare över Delfi och dess orakel.
- Artemis (romarnas Diana) – Apollons tvillingsyster och gudinna för jakt, månen och ungdom. Artemis beskyddade också skogarna och de vilda djuren.
- Athena (romarnas Minerva) – Gudinna för visdom, förnuft, hantverk och krig. Dessutom stadsstaten Athens beskyddare.
- Hestia (romarnas Vesta) – Gudinna över hemmet och härden (brasan).
- Hermes (romarnas Merkurius) – Gudarnas budbärare och beskyddare av köpmän, tjuvar, resenärer, vägar och vägskäl.
Grekisk kruka/klockkrater med motiv som visar Apollon i mitten med sin kithara (stränginstrument) i handen. Apollon var gud över musik, poesi, medicin, sanning, spådom och solen. 425-400 f.v.t. Höjd: 30 cm. Diameter: 33 cm. Föremål NM Ant 0012. Foto: Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. CC-BY 4.0. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Romersk marmorskulptur föreställande Diana (grekernas Artemis) - jaktens, ungdomen och månens gudinna. Saknar koger på ryggen och pilbåge som suttit i händerna. Huvudet kommer från en annan skulptur än resten av kroppen. Höjd: 215 cm. Föremål: Bergsten Collection 26. Foto: Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. CCO 1.0 Universal. Läs mer i vår samlingsdatabas.
