“Athenare! Hör mig!” Statsmannen och politikern Perikles håller sitt berömda begravningstal till alla de som dött under det Peloponnesiska kriget. Stadsstaten Athen och dess allierade är i strid mot stadsstaten Sparta med bundsförvanter. Perikles hyllar det athenska samhället och dess kultur. Han hyllar Athens och athenarnas frihet, dess rättvisa, tolerans och mod. Perikles betonar att i Athen kan alla oavsett vilka de är eller var de kommer ifrån delta i politiken. Athen styrs av de många istället för de få. Kriget mot Sparta hotar allt detta, menar Perikles och lyfter även fram den athenska militären och dess styrka. (Målningen ”Perikles begravningstal” av Philipp von Foltz, 1877. Licens: Wikipedia. Public Domain).
Det grekiska ordet polis betyder både stad och stadsstat. Stadsstaten var den samhällsform som var vanligast i östra Medelhavsområdet under antiken. Staden var i stort sett samma sak som staten, vilket gav upphov till benämningen ’stadsstat’. Samhällena var till stor del självförsörjande och runt staden fanns ett jordbruksbälte eller ett inland varifrån grödor och/eller naturresurser kunde hämtas. En polis hade mellan några tusen till högst några tiotalet tusen invånare.
Under antiken var den grekiska världen splittrad i ett tusental mindre självständiga stadsstater från dagens västra Grekland över Egeiska havet till Svarta havet och dagens västra Turkiet. Allt som oftast var stadsstaterna små och saknade större resurser.
Karta över grekiska stadsstater under antiken. Engelska namn. Licens: Khan Academy/Wikipedia Creative Commons 3.0 license, Pinpin
Det politiska styret och de sociala förhållandena i stadsstaterna var inte desamma överallt. Oftast levde de små rikena i en fredlig samexistens med frihet och självständighet utan inblandning av främmande makter. Ibland ingick stadsstaterna i allianser eller förbund med andra stadsstater. De förvandlades på så sätt till löst uppbyggda ekonomiska, politiska och/eller militära maktblock.
De två mest kända stadsstaterna under den antika grekiska eran var Sparta och Athen. Andra mer betydande stadsstater var Korinth och Thebe. Grekerna anlade även kolonier, handelsstationer, samhällen och bosättningar i områden utanför det som idag är Grekland. I de södra delarna av dagens Italien fanns flera sådana samhällen som kom att gå under namnet “Storgrekland” - Magna Graecia.
Vad som är viktigt att betona är att begreppet och identitetsmarkören ”greker” (hellener) inte förekom i någon stor skala under antiken.
Amfora (kruka). Grekisk rödfigurig keramik från Athen. Motiv föreställande gudinnan Athena i mitten. På sidorna flankerad av krigarna Diomedes till vänster och Odysseus till höger. Athena var krigets, förnuftets och hantverkets gudinna samt stadsstaten Athens beskyddare. Diomedes och Odysseus var två av krigarna och hjältarna från det trojanska kriget. Odysseus är dessutom huvudkaraktär i Homeros berömda diktverk Odyséen, som skildrar hans äventyr och irrfärder efter det trojanska kriget. Från ca 480 f.v.t. Höjd: 44 cm. Diameter: 20 cm. Föremål MM 1963:001. CCO 1.0 UNIVERSAL, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Skyphos (skål). Grekisk rödfigurig keramik från Korinth. Motiv föreställande två bevingade oxar flankerade av löv. Ofta använd under symposion eller “dryckeskalas” - den avslutande delen av en festligare middagsbjudning och/eller sammankomster mellan män från de övre samhällsklasserna. Från ca 480 f.v.t. Höjd: 9.8 cm. Diameter: 12.6 cm. Föremål NM Ant 1309. CC BY 4.0, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Grekisk kantharoskärl i miniatyrformat från södra Italien. Magna Graecia. 500-400-tal f.v.t. Höjd: 9.5 cm. Diameter: 5.0 cm. Föremål MM 1956:225. CC BY 4.0, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Mer keramik från olika delar av antikens Grekland hittar du i vår samlingsdatabas.
