Bonde med hästar. Antik grekisk begravningskonst från Paestum i dagens Italien.
Foto: John McLinden. CC BY-ND 2.0.
Historiker uppskattar att 80 till 90 procent av befolkningen i antikens Grekland var bönder eller människor som levde av jordbruket. En mindre grupp levde i städerna och bestod av hantverkare, handelsmän och andra yrkesarbetare. En ännu mindre del utgjordes av de rika och välbeställda. Dessa var ofta människor från adels- och stormannasläkter som ägde jord, stora gods, verkstäder och tjänade stora inkomster på handel. Denna grupp hade stort inflytande i samhällets politiska och ekonomiska frågor.
Jordbruket var den främsta samhällsnäringen i de olika stadsstaterna och var avgörande för samhället och ekonomin. Som så ofta var jordbruket beroende av väder, klimat och andra oförutsägbara naturfenomen. Torka, regn, översvämningar, insekter mm kunde orsaka missväxt, hungersnöd, svält och fattigdom.
I Grekland var jordbruket särskilt utmanande eftersom terrängen till stor del är stenig, bergig, torr och ojämn. Om det var torrt, men ändå möjligt att odla, kunde man i vissa fall utnyttja konstgjord bevattning som hjälpmedel. Andra sätt var terrassodling samt att odla växter som bättre tålde Medelhavsklimatets växlingar.
Gällande arbetet fanns det i Grekland en stark tradition av samarbete och uppdelning av arbetsbördan. Det var också vanligt att man delade på verktyg och arbetsdjur som hästar och åsnor. Byns män arbetade antingen själva på åkrarna, tillsammans med andra medborgare eller hade hyrd arbetskraft, tjänare eller slavar. Allt arbete utfördes manuellt eller med hjälp av dragdjur.
Ofta var hela familjen engagerad i arbetet på gården och i hemmet. Från mindre barn och uppåt, ända till ålderdomen. Det fanns ingen speciell ålder där en person automatiskt slutade arbeta. I stället fortsatte folk arbeta så länge de var fysiskt och mentalt kapabla att göra det. Arbetstiden berodde på säsong. Vanligtvis arbetade en från gryning till skymning, vilket innebar cirka 10-12 timmar per dag. Vissa dagar kunde vara ännu längre, särskilt under skördetiden. Uppskattningar kring andelen arbetslösa är svåra att ge eftersom det inte fanns någon statistik på detta under antiken. Perioder av ekonomisk nedgång och arbetsbrist kunde inträffa, t ex på grund av krig, naturkatastrofer och torka. Inga former av statliga ekonomiska stöd fanns för att hjälpa den som var arbetslös.
Den huvudsakliga jordsproduktionen bestod av spannmål, vindruvor och oliver. Till det kom uppfödning av husdjur, samt odling av frukter, nötter och vintergrönsaker.
Stadsborna hade ofta inte samma möjligheter som familjerna på landet. Den ständiga fattigdomen i städerna var ett särskilt allvarligt problem om inga större statliga byggnadsprojekt var i gång. Detta kunde handla om hus- eller vägbyggen.
Om vi tänker på städernas ekonomi under antiken så saknades mycket av det vi är vana vid idag. Privata verkstäder och statliga byggföretag som producerade olika slags bruksföremål och som byggde olika saker förekom. Men det fanns inget som med moderna ord skulle kunna beskrivas som en “offentlig sektor”, ”tjänstesektor” eller “näringsliv”, och som kunde erbjuda regelbundet arbete och en trygg ekonomi. På grund av den orsaken hade en stor del av stadsbefolkningen verkliga problem med att klara livhanken. Många drevs ut på gatorna för att bli försäljare eller för att ta anställning som dagsarbetare på byggen eller i verkstäder.
Framför allt de rika och mer välbeställda hade möjlighet och tid att ta sig an olika former av fritidsintressen vid sidan av arbetet. T ex idrott, teater, musik, filosofi, litteratur, fester, vinprovning och umgänge med vänner. Många ägnade sig även åt olika former av konst och hantverk, som skulptering, måleri och keramik.
Grekisk terrakottafigur från södra Italien, Kalabrien. Magna Graecia. Huvud antagligen av Persefone (Persephone). Resten av kroppen saknas. Persefone var spannmålets och jordbrukets gudinna, såväl som underjordens drottning och fru till underjordens härskare Hades. 400-300-tal f.v.t. Höjd: 12.8 cm. Föremål MM 1956:225.
Foto: Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. CC BY 4.0, Läs mer i vår samlingsdatabas.
Se föremålet i 3D-version via Sketchfab.
