Grekisk hoplitsoldat med utrustning.
Illustration: Johnny Shumate. Public domain.
Grunden i de grekiska stadsstaternas militära organisation var den tungt beväpnade soldaten och infanterimannen - hopliten. Hopliterna värvades från stadsstaternas manliga fria medborgare. Oftast hade dessa en bakgrund inom jordbruket. Det antas att cirka hälften av en stadsstats medborgare kunde tas ut till hoplithären. Bonden som blev hoplit fick rösträtt och en mer upphöjd ställning i samhället tack vare sin tjänstgöring.
Den tungt beväpnade hoplithären blev snabbt ett effektivt och slagkraftigt vapen. Armén organiserades i stora grundenheter - falanger. Dessa bestod av täta rader av soldater som stred sida vid sida. Hoplitens utrustning bestod av kroppsskydd (harnesk) med benpansar, bronshjälm, bronssköld och spjut.
Hoplithärens militära framgångar baserades på hård träning och disciplin. En falang-formation kunde användas såväl i anfall som i försvarssyfte. I anfallssyfte knuffades fienderna framåt och nedgjordes med spjuten.
En svaghet med formationen var att sidorna och flankerna ofta var oskyddade och lämnades öppna för fiendens attacker. Falangerna kunde inte heller användas framgångsrikt i alla slags terränger och miljöer. Hoplitens tunga utrustning - cirka 30–40 kg - gjorde att soldaterna oftast blev väldigt orörliga.
Ute på stridsfältet kunde falangerna stödjas av ett lättare hästburet kavalleri (hippeis). Även specialister i spjutkastning (peltastai) och lättare beväpnade soldater (psiloi) kunde delta.
Den allra största svagheten med falangsystemet var att de hopliter som rekryterades endast var amatörer. En konsekvens av detta blev att endast korta säsongartade militära kampanjer vanligtvis var möjliga. Sommarhalvåret blev ofta den rätta tiden. Om det passade in i hoplitbondens liv.
Efter Perserkrigen (cirka 546 - 331 f.v.t.) analyserades de militära bristerna. Systemet moderniserades, hoplitvärnplikten utvidgades och fler yrkessoldater kom fram.
Spjutspets av brons. Hittad i Italien. Möjligen grekisk. Längd: 27, 5 cm. Föremål MM 1956:221.
Foto: Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. CC-BY 4.0. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Kortfilm om spjutspetsen och grekisk krigsföring.
