Detalj föreställande Alexander den Store från Alexandermosaiken, också kallat Slaget vid Issos. Fauns hus i Pompeji. Hellenistisk tid, andra århundradet f.v.t. Licens: Getty Images.
Alexander den store föddes år 356 f.v.t. som son till kung Filip II av Makedonien. Efter att fadern mördats blev Alexander kung, endast 20 år gammal. Nästan med en gång begav han sig år 335 f.v.t. i väg på ett jättelikt krigståg mot det Persiska riket. Vid platser som Issos och Gaugamela besegrades den persiske kungen Darius III:s (Dareios) styrkor grundligt.
Anatolien (dagens Turkiet) erövrades och därefter fortsatte Alexander till Egypten som också låg under persisk kontroll. Den makedonske kungen gjorde sig till farao i Egypten, men nöjde sig inte med det utan drog vidare österut för att ta sig an hela Persien. Darius flydde och Alexander erövrade den berömda staden Babylon.
Under det fortsatta krigståget genom Perserriket och Centralasien stod Alexanders armé inför motstånd från olika fientliga stammar och kungadömen. Makedoniernas överlägsna militära skicklighet och taktik gjorde det möjligt för dem att snabbt besegra sina fiender. Alexander utnyttjade dessutom diplomatiska knep samt politiska intriger och konflikter mellan andra riken för att bygga upp samarbeten och vinna stöd från den lokala befolkningen och olika grupperingar. På vägen bort mot Indusdalen och dagens Afghanistan växte hans erövringar till ett enormt imperium där nya städer grundades och dit den grekiska, hellenistiska kulturen, spreds.
På väg tillbaka genom sitt ofantliga rike blev Alexander den Store sjuk och dog, endast 32 år gammal. Hans imperium föll därefter snabbt samman på grund av interna strider och maktkamper mellan hans efterträdare. Trots detta lämnade Alexanders erövringar ett långvarigt och betydande kulturellt arv som påverkade de områden han vistats i under flera århundraden framöver. Idag lever Alexander den Store kvar som en av historiens giganter och en av historiens främsta militära härförare.
Målningen ”Slaget vid Gaugamela” mellan de makedonska och persiska arméerna. Av Jan Brueghel den äldre från 1602. Licens: Wikipedia. Allmän egendom
Under den hellenistiska tiden (323–31 f.v.t.) ägde det rum flera förändringar inom den militära strategin, tekniken och organisationen. En specialisering ägde rum genom introduktionen av legosoldater (yrkessoldater som stred för den som betalade). Dessa förde ofta med sig ny vapenutrustning från platserna de kom ifrån. Det blev också vanligare med en militär karriär, vilket födde fram professionella generaler som yrkesgrupp.
Städerna växte, försvarsmurarna dubblades i flera led och stora borgar och fästningar såg dagens ljus. Nya katapultanordningar för att ta sig igenom murverken blev svaret. Till de stora militärtekniska nyheterna hörde även skapandet av ett kraftigt hästburet kavalleri som gav arméerna en ny rörlighet. Det gick därmed att genomföra krigsattacker djupt bakom fiendens försvarslinjer.
Fortfarande var arméerna under den grekisk-makedonska tidens krigföring relativt små. Antalet soldater i en ”stor” armé översteg sällan 10 000 – 50 000 man. Alexander den Store drog t ex iväg med en här som inte översteg 40 000 fotsoldater och 5 000 ryttare.
Småskaligheten i det militära hade sina fördelar. Bland annat blev antalet dödsoffer inte så stort. Ett krig kunde bestå av ett eller flera mindre slag eller en belägring av en stad som resulterade i ett vapenstillestånd. Fredsförhandlingarna mynnade ut i överenskomna villkor, kanske ett ekonomiskt krigsbyte eller en utbetalning av ett ekonomiskt krigsskadestånd.
Efter Alexander den Stores död 323 f.v.t. splittrades det stora grekisk-makedonska imperiet i mindre riken vilka kom att styras av hans generaler. Från och med denna tid blev det allt vanligare med stora arméer med soldater från olika områden. Dessa var ofta förstärkta med belägringsmaskiner och elefanter. Under den senhellenistiska tiden tillkom tungt bepansrade hästar, bågskyttar på hästar eller hästdragna vagnar försedda med långa vassa lieblad som skar ned fienden när de stormade fram.
Bronsskulptur från det första eller andra århundradet e.v.t. föreställande Alexander den Store eller guden Apollo.
Foto: Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. CC0 1.0 Universal. Läs mer i vår samlingsdatabas.
