Grunden för den klassiska grekiska arkitekturens formspråk baserar sig på tre kolonnordningar - dorisk, jonisk och korintisk. Ordningarna kunde bestå av fristående kolonner, semikolonner, pelare eller pilastrar.
Bilden presenterar de fem kolonnordningarna i grekisk och romersk arkitektur enligt den italienska renässansarkitekten Andrea Palladio (1508–1580. Bildtryck från år 1742.). Kolonnordningarna längst till vänster och höger - toskansk och kompositkolonn - såg dagens ljus under den romerska eran.
Poseidontempel på Attika, Kap Sunion / Sounio-halvön.
Foto: Berthold Werner. CC-BY-SA 3.0.
Den doriska ordningen, den äldsta av dem alla, började användas under slutet av den arkaiska tiden (ca 750–510 f.v.t.).
Paestum, Kampanien, Italien (en gång del av ”Storgrekland” - Magna Graecia). På platsen finns kanske de bäst bevarade grekiska templen i världen. På bilden Heratemplen i dorisk kolonnordning från ca 530–460 f.v.t. Platsen var omkring 600 f.v.t. en grekisk koloni med namnet Poseidonia.
Foto: Oliver-Bonjoch. CC-BY-SA 3.0.
Modell av Zeus Olympios-tempel i Agrigento, Sicilien. Numera förstört. Arkeologiska museet i Agrigento.
Foto: poudou99. CC-BY-SA 3.0.
Hefaistostemplet i marmor vid Athens Agora (torg) byggdes ca 449–444 f.v.t. Utvändigt är det ett av antikens bäst bevarade monument. Kallas ibland Theseion (”Theseum”).
Foto: Storeye. Public domain.
