Mer om föremålet - Amfora från Cypern. Klassisk tid, ca 475–400 f.v.t. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Under antiken användes behållare och kärl i olika former av handel. Amfororna användes främst för transport av vätskor, oftast vin. Kärlen slöts så att de blev lufttäta, vilket gjorde att varan höll sig färsk under frakten och handelsresan. Tack vare sin speciella form kunde amfororna radas upp i lastutrymmet på skeppen och bindas fast med rep.
Trots all handel är det viktigt att påminna sig om att de antika samhällena baserade sig främst på jordbruket som grund för ekonomi och för överlevnad. Varje grekisk stadsstat hade ett jordbruksområde där bönderna bodde på sina gårdar. Gårdarna producerade livsmedel till sig själva och till de som bodde i staden. Gårdarna handlade med varandra, men också direkt med stadsstaten och dess förvaltning. Några större butiker eller grossister fanns inte i staden. Främst handlade det om handelsstånd.
Större handelsaffärer förekom mellan olika stadsstater. Handel skedde även med andra riken, länder, världsdelar och icke-grekiska folk.
För att bedriva handel över längre avstånd och i större skala behövdes en handelsflotta bestående av flera handelsskepp. Ett handelsnätverk bestående av olika handelsleder över hav- och land behövdes också. Hamnar och handelsplatser med handels- och köpmän i olika former var en självklar förutsättning. Mynt- och banker var också av största vikt. Handeln sköttes inte alltid av lokala medborgare vid de olika handelsplatserna utan styrdes ofta av folk som kom utifrån. De köpmän som handskades med handelsvarorna tillhörde ofta de lägre samhällsklasserna.
Ett stort antal handelsplatser och kolonier grundades i Egeiska havet (mellan Grekland och Turkiet). Längs med Medelhavets och Svarta havets kuster förekom också flera handelsstationer. Det var särskilt Athens hamnstad Pireus som var handelscentrumet och basen för den grekiska handelsflottan. Syrakusa på Sicilien blev också en viktig grekisk handelsort. Från staden genomfördes en mindre utvandring av grekiska folk i riktning mot dagens Frankrike och söderut mot Nordafrika.
Karta över den feniciska och grekiska världen med färd- och handelsleder längs Medelhavets och Svarta havets stränder under arkaisk tid (ca 800-550 f.v.t.). Röd-orange färg symboliserar grekisk bosättning eller inflytande, och lila eller mörkare färg feniciernas bosättningar, resor eller kolonier med utgångspunkt Levanten och området vid östra Medelhavet.
Illustration: World History Encyclopedia, Kelly Macquire. CC BY-NC-SA 4.0.
Terrakottastaty som varit bemålad och tillverkad i så kallad Tanagrastil. Föreställer en sittande kvinna som bär ett blå och rosafärgat klädesplagg kallat chiton och himation med inlägg av vitt. Kanske tillverkad i Athen, men upptäckt på Krimhalvön vid Svarta havet. Troligen har den hittat sin väg dit på grund av handel. Hittad i den moderna staden Kerch som från början troligen var den grekiska staden Pantikapaion/ Panticapaeum och som grundades under det sjunde eller sjätte århundradet f.v.t. Statyn är daterad till hellenistisk tid och det tredje århundradet f.v.t. Höjd: 12.4 cm. Föremål: NM Ant 1716.
Foto: Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. CC BY 4.0 International. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Fördjupning om Handel och ekonomi i antikens Grekland och Rom (PDF)
