Ptolemaios världskarta från Ptolemaios Geografi (ca 150 e.v.t.). Rekonstruerad på 1400-talet. Till vänster ligger Europa och till höger ligger Kina.
Licens: Wikpedia. Public Domain.
Marinos från Tyros (ca 70–130 e.v.t.)
Marinos antas ha varit en grekisktalande geograf, kartograf och matematiker. Han levde under det första och andra århundradet e.v.t. i Tyros i den romerska provinsen Syrien (nuvarande Libanon). Det är allmänt accepterat att Marinos grundade den matematiska kartografin. Som person har Marinos däremot blivit en gåtfull figur eftersom man enbart känner till honom via källhänvisningar som bevarats i Klaudios Ptolemaios skrifter.
Det verkar som om Marinos var den första kartografen som gav in sig på det vågade uppdraget att både beskriva och i form skapa en karta över den bebodda världen med de olika kontinenterna. Eftersom romarna såg sina egna länder som den “civiliserade världen” och folken utanför som ointressanta barbarer, hade det tidigare varit helt logiskt att de barbariska rikena inte fanns med på kartorna. Marinos var den första som placerade ut Kina på en västerländsk karta. Han hade en skaplig uppfattning om jordens omkrets och var troligen den som hittade på namnet Antarktis. Han utvecklade även ett system för sjökort.
Klaudios Ptolemaios från Alexandria (ca 100 – 170 e.v.t.)
Klaudios Ptolemaios var en grekisk-egyptisk astronom, matematiker och geograf som verkade under det andra århundradet e.v.t. i Alexandria. Den “ptolemaiska världsbilden” som han skapade blev en höjdpunkt inom den grekisk-romerska vetenskapen. Speciell betoning låg på den geocentriska världsbilden av universumet (med jorden i centrum och planeterna och solen cirkulerande runtom). Hans verk Almagest publicerades i 13 delar och i böckerna undersöks bland annat astronomiska frågor gällande ett geocentriskt kosmos. Trigonometriska begrepp introduceras. Och solens, planeternas och stjärnors rörelser, förmörkelser och stjärntecken förklaras.
Forskningen har inte kunnat ena sig om hur mycket av det som finns i skriften är Ptolemaios egna nyutvecklade tankar eftersom mycket av alla annan grekisk teknisk-astronomisk litteratur från tiden har gått förlorad. Ptolemaios tog över mycket material från Marinos från Tyros men räknas trots det som en av de mest kända och antika astronomerna. Hursomhelst var han en oerhört viktig förmedlare av det grekiska kulturarvet samt den matematiska och astronomiska kunskapen.
Ptolemaios världskarta gav för första gången romarna möjlighet att bekanta sig med sitt rike med hjälp av en karta där det till och med fanns koordinater och positioner. Detta var ett stort steg framåt i gestaltningen av omfånget av det jättelika Romarriket.
Ptolemaios vann också berömmelse för sin geografiska lärobok Guide till geografi. Detta verk pekar ut omkring 8 000 ortsplatser med positioner utifrån längdgrad och breddgrad - longitud och latitud. Ptolemaios betonade att på en karta är norr uppåt och söder nedåt. Något som är självklarhet för oss idag.
Claudius Galen (Galenos) från Pergamon i Anatolien (129 – ca 216 e.v.t.)
Galen, eller Galenos som han brukar kallas på svenska, föddes i staden Pergamon i Mindre Asien (dagens Turkiet). Hans far var en rik arkitekt och Galenos fick en god utbildning. Han studerade i Smyrna och Alexandria, samt arbetade som gladiatorläkare i Pergamon.
Galenos verksamhetsområden blev medicin, filosofi och litterärt författarskap. Förebilden var Hippokrates, den grekiska så kallade läkekonstens fader. Det är svårt att avgöra vilken betydelse det hade för Galenos, men hemstaden Pergamon var också plats för läkekonstens gud Asklepios berömda tempel. En plats dit människor kom från Romarrikets alla hörn.
När Galenos kom till Rom fick han stor uppmärksamhet som läkare. Han innehade posten som hovläkare under kejsarna Marcus Aurelius (161–180 e.v.t.) och Commodus (177–192 e.v.t.). En specialitet som gjorde honom berömd var öppna föreläsningar och uppvisningar i anatomi (läran om organismers uppbyggnad). Något som gjorde ett stort intryck på eliten i Rom. Galenos har ofta beskrivits som ett geni. Hans metoder inom läkekonst, medicion och anatomi levde vidare och praktiserades i närmare 1500 år.
Hypatia från Alexandria (ca 355–415 e.v.t.)
Hypatia från Alexandria är den tidigaste kvinnliga matematikern, astronomen och filosofen som vi känner till. Hennes verksamhetsperiod inleddes omkring 370 e.v.t. och sammanföll med en kaotisk period i Alexandrias historia. Utifrån det som vi vet fortsatte Hypatia i sin pappa vetenskapsmannen Theon från Alexandrias fotspår. En målsättning som man antar drev henne var att bevara det grekiska matematiska och astronomiska kulturarvet till kommande generationer genom de oroliga tiderna. Hypatia ansågs vara den mest framstående matematikern under sin era. Hon föreläste om Platon, Aristoteles och de andra stora filosoferna. Inom filosofin representerade hon den nyplatonska skolan. Det var framför allt hennes filosofiska åsikter som gav henne bekymmer. Och möjligen bidrog de även till hennes grymma slut då hon kom att mördas av en kristen mobb.
