"Cicero fördömer Catilina i den romerska senaten”. Målning (fresk) av Cesare Maccari från 1882-1888 som visar hur senatorn Marcus Tullius Cicero år 63 f.v.t. avslöjar den konspiration som Lucius Sergius Catilina antas ha lett med målet att ta makten i Rom. Målningen är en idealiserad fantasi av hur det kan ha gått till. Såväl Cicero som Catilina var i 40-årsåldern då den förmodade konspirationen ska ha avslöjats. Licens: Wikipedia. Public Domain.
Marcus Tullius Cicero (106–43 f.v.t.)
Cicero kom från en rik familj och hade möjlighet att få den bästa utbildningen. I denna ingick studier i det grekiska kulturarvet som starkt präglade den romerska undervisningen. Cicero studerade till och med några år i Grekland innan han gav sig in på en politisk bana och uppnådde de högsta politiska ämbetena. Hans undergång sammanföll med republikens dramatiska fall och kejsardömets skapande. Ciceros författarskap och vetenskap grundar sig främst i filosofi och retorik (talekonst). Många bevarade tal och brev ger en unik inblick i livet i Rom. Till hans berömda verk hör bland annat Om talaren. I denna skrift betonar Cicero betydelsen av god allmänbildning. Begreppet ciceron lever idag kvar som ett ord som betyder vägvisare, ledsagare och guide.
Marcus Terrentius Varro (116–27 f.v.t.)
Varro ansågs vara Roms skarpaste hjärna och med skrifter som täcker nästan alla kunskapsområden är han en av de bäst kända romerska författarna. Om det latinska språket och Tre böcker om jordbruket är framför allt de av hans verk som levt kvar tills våra dagar. Varro betonade det grekiska kulturarvet och den vetenskapliga metoden.
Plotinus (205–270 e.v.t.)
Nyplatonismen blev antikens sista stora filosofiska rörelse och kom att till stor del att formas av filosofen Plotinus. Han var en lärd man som verkade i Rom under det tredje århundradet e.v.t. Det vi vet om Plotinus baserar sig på hans lärjunge Porfyrios (ca 234–305 e.v.t.) och finns nedtecknat i verket Plotinus liv. Man antar att Plotinus ska ha fötts i Egypten, att han pratade grekiska och fick en grekisk uppfostran. Vid 28-årsålder ska han ha begett sig till Alexandria för att studera filosofi. Han deltog i den romerske kejsaren Gordian III:s expeditioner mot perserna åren 242-243 e.v.t. Skälet var att bekanta sig med österländska filosofier. I öst mötte Plotinus den persiska religionen zoroastrism. Han tog även del av indiska och hinduiska föreställningar. Alla dessa religioner och ideologier kom att prägla nyplatonismen.
I nyplatonismens idélära förekommer den negativa inställning till den materiella världen som först utvecklades av Platon och blev utmärkande för det kritiska grekiska tänkandet. Enligt Plotinus är idéernas värld den enda verkliga världen. Och den är perfekt och evig. Begreppen Ena, Intelligensen och Själen är annars centrala inom nyplatonismen. Den filosofiska läran kom att få stort inflytande över kristendomen och en stor del av det västerländska tänkandet ända fram till våra dagar.
