
Romerska religionens främsta gudar. Målningen ”Olympens gudar” av Domingos Sequeira från 1794.
Licens: Wikipedia. Public domain.
I antikens Rom fanns det många olika gudar och gudinnor som spelade olika roller inom det mytologiska systemet och religionen. Ofta styrde gudarna över olika områden.
De mest betydande gudarna och gudinnorna var:
- Jupiter (grekernas Zeus) – Gudarnas härskare och himlens och åskans gud. Jupiter var far till många andra gudar och gudinnor och ansågs vara den mäktigaste av alla gudar.
- Juno (grekernas Hera) – Jupiters fru och gudinna över äktenskapet och kvinnlig fruktbarhet.
- Neptunus (grekernas Poseidon) – Jupiters bror och havets gud.
- Ceres (grekernas Demeter) – Jordbrukets, skördarnas och årstidernas gudinna.
- Vulcanus (grekernas Hefaistos) – Eldens och smidekonstens gud.
- Mars (grekernas Ares) – Krigets gud och Romulus och Remus far - tvillingbröderna som är staden Roms mytiska grundare.
- Venus (grekernas Afrodite) – Kärlekens och skönhetens gudinna. Venus föddes ur havets skum och ansågs vara den vackraste av alla gudinnor.
- Amor/Cupido (grekernas Eros) – Kärlekens gud.
- Bacchus (grekernas Dionysos) – Fruktbarhetens, vinets, berusningens och teaterns gud.
- Apollon – Gud över många ting: solen, musik, poesi, medicin och sanning.
- Diana (grekernas Artemis) – Apollons tvillingsyster och gudinna för jakt, månen och ungdom. Diana skyddade också skogarna och de vilda djuren.
- Minerva (grekernas Athena) – Gudinna för visdom, hantverk, strid och förnuft.
- Vesta (grekernas Hestia) – Gudinna över hemmet och härden (brasan).
- Merkurius (grekernas Hermes) – Gudarnas budbärare och beskyddare av köpmän, tjuvar, resenärer, vägar och vägskäl.
- Pluto – Underjordens gud som styrde över de dödas rike och var beskyddare av rikedom.

Skulptur föreställande Diana (grekernas Artemis) - jaktens, ungdomen och månens gudinna. Av marmor. Från Rom. Saknar koger på ryggen och pilbåge som suttit i händerna. Huvudet är från början inte en del av resten av kroppen. Höjd: 215 cm. Föremål Bergsten Collection 26. Licens: CC0 1.0 Universal, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår samlingsdatabas.
Publicerad den 03 jun 2025
Uppdaterad den 03 jun 2025