Politik och samhälle i Antikens Rom

Romersk marknadsplats.

Licens C BY, Mateusz Przeklasa. 2020.  Ancient History Magazine. Karwansaray Publishers.

"Hör mig, romare!”, ”Se vad folk trängs!”, “Kom och köp!” Den romerska marknadsplatsen vibrerar av ljud, lukter, smaker och rörelser. I ena hörnet talar en togaprydd man till en samling åhörare om vad han tycker om den senaste skattereformen. Nerför den kolonnprydda trappan kliver en senator, diskuterande sina åsikter med sin skrivare och tjänare. Vid marknadsstånden prutar krukmakaren på dagens skörd av grönsaker. Lockropen stiger från borden med varor, men flera kunder vänder trots det blicken mot det religiösa sällskapet som samlats mitt på torget. Vad är det för grupp? Vilken gud tillber de? Och vad är det för en rödklädd man med spira och huva? "

Utformningen av Rom till en stadsstat – staden på sju de kullarna – inleddes under det sjunde århundradet f.v.t. På samma sätt som i Grekland hade stadsstaten en central bebyggelse som utvecklades till en tydlig stadskärna. I det här fallet kring staden Rom med omgivande landsbygd. Den politiska utvecklingen och händelseförloppet i Rom skulle däremot bli väldigt annorlunda jämfört med de övriga stadsstaterna i Grekland och östra Medelhavsområdet.

I praktiken var det inte romarna som grundade Rom. Det var folkgruppen och kulturen som vi idag kallar för etruskerna som lade grunden. Romarna tog över en redan existerande bebyggelse och århundradena fram mot vår tideräknings början utvecklades staden Rom snabbt till den dominerande makten på den italienska halvön. Samhällssystemet och Rom stadscentrum fortsatte växa kraftigt och utvecklades till ett enormt långlivat imperium som täckte hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa, Nordafrika och Mellanöstern.

Romarriket uppvisade en stark sammanhållande kraft. Det romerska medborgarskapet med dess rättigheter blev ett lim som förde ihop människor. Detta var en motsats till hur det var i den grekiska världen där medborgarskapet skilde befolkningsgrupperna åt.

Roms historia brukar delas in tre delar som samtidigt representerar tre olika politiska styresskick:

• Monarkin eller ’kungatiden’ - 753–509 f.v.t.
• Republikens tid 509–27 f.v.t. (tidig republik 509–264; mellanrepublik 264–133 och sen republik 133–27 f.v.t.)
• Kejsartiden från 27 f.v.t. med Augustus som den förste kejsaren till 395 e.v.t. (Romarrikets uppdelning i Västrom och Östrom) eller till 476 e.v.t (Västromerska rikets fall), beroende på hur periodens slut dateras.

• Hur skapades stadsstaten Rom och hur utvecklades riket och samhället vidare?
• Hur skapades den romerska republiken? Hur fungerade det politiska systemet?
• Hur skapades det romerska kejsardömet? Hur fungerade samhället? Hur såg världsordningen ut?
• Varför delades Romarriket upp i två delar?
• Hur föll det Västromerska riket och hur levde det Östromerska - det Bysantinska riket kvar?
  

• Till vänster: Skulptur. Porträttbyst av romersk man. Okänt motiv. Romersk. Hittad i Montopoli di Sabona. Marmor. Första århundradet f.v.t. Höjd: 32 cm.
  Föremål MM 1961:002. CC-AV 4.0, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår föremålsdatabas 
• Till höger: Skulptur. Porträttbyst av romersk kvinna. Okänt motiv. Romersk. Hittad i Syrien. Kalksten. Andra århundradet e.v.t. Höjd: 28 cm.
  Föremål MM 1975:007. CC-AV 4.0, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår föremålsdatabas 

Fördjupning om Antikens Grekland och Rom – Statsbildning, samhälle, styresskick och militär (PDF)

Länkar

• Föremål från Romarriket
• Sök efter fler föremål från vår samling via vår databas
• Begreppslista Politik och samhälle i Romarriket (PDF)
• Lärarhandledning Politik och samhälle i Romarriket (PDF)
• För mer om romersk historieskrivning se undertemat ”Historieskrivning” i temat ”Litteratur och dramatik i Romarriket”