
"Saturnalia”, målning gestaltande romarnas största och populäraste högtid. Av Antoine-François Callet från 1783.
Licens: Wikipedia. Public Domain.
Under Romarrikets era fanns det närmast ett oändligt antal fester och “heliga dagar” att delta i. En räkning utifrån de historiska källorna ger snabbt 150 årliga evenemang, vilka täckte närmare 200 av årets 365 dagar! Inte undra på att saken blev akut under kejsare Marcus Aurelius styre (161–180 e.v.t.) och denne gjorde ett försök att begränsa antalet dagar reserverade för fester och högtider till max 135 dagar per år.
Några av de mest betydelsefulla högtiderna och festdagarna var:
- Parentalia var en begravningsfest där romarna besökte de dödas gravar utanför stadsmurarna.
- Saturnalia var en festival tillägnad guden Saturnus (förknippas med jordbruk och tid) som firades i december med festligheter och gåvor. Saturnalia var den största och mest populära festen i stil med en karneval som varade en vecka. Festivalen har i efterhand inspirerat till det moderna julfirandet. Under Saturnalia var alla ”jämlika” och slavar ”bytte plats” med högre herrar.
- Lupercalia var en festival som firades i februari och tillägnades gudinnan Juno (äktenskapets och kvinnornas gudinna) och guden Faun (skogsgud och beskyddare av djur), samt herdarnas gud Lupercus (som skyddade från vargar). Under festivalen sprang ynglingar från de övre samhällsklasserna ofta runt i staden halvnakna och slog kvinnor med gethudar för att främja fruktbarhet och barnafödande.
- Vestalia var en festival tillägnad gudinnan Vesta - hjärtats, hemmets och den religiösa eldens gudinna. Den firades i juni för att hedra den heliga elden som brann i Vesta-templet i Rom.
- Equus October var en fest till krigsguden Mars ära. Den avslutade säsongen för jordbruk och krigståg genom en stor offerceremoni då en häst styckades.
- Epulum Jovis var en fest till den högste guden Jupiters ära då ceremonier även hölls för Feronia (gudinnan för vilda djur, fruktbarhet, hälsa och överflöd) och Fortuna, lyckans gudinna.
- Bacchanalia var en festival tillägnad vinguden Bacchus som firades med dryckenskap och vilda festligheter.

Oljelampsfyllare i brons med vilken man hällde olja i lampan. Ursprung okänt, grekisk-romersk tid. Storlek: ca 10 x 2 x 5 cm.
Föremål MM 1993:007. Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. CC0 1.0 Universal.
Läs mer i vår samlingsdatabas
Fördjupning om Fester, festligheter och högtider i Antikens Grekland och Rom (PDF)
Publicerad den 03 jun 2025
Uppdaterad den 03 jun 2025