Konstnärlig och fantasifull gestaltning av Slaget vid Zama mellan Hannibal Barkas och Scipio Africanus under det Andra Puniska kriget år 202 f.v.t. i målningen ”Slaget vid Zama” av Cornelis Cort, 1567-78. Licens: Wikipedia. 2012. Public Domain.
Romarriket växte fram som en stadsstat under 700-talet f.v.t. Genom olika former av militära erövringar, allianser och fredliga anslutningar av andra folkgrupper utvidgades riket. Under kungatiden och de kommande århundradena växte det och kom att bestå av allt fler provinser och territorier kring kärnområdet i de centrala delarna av den italienska halvön.
Erövringen av italienska halvön och besegrandet av grekerna
Romarna erövrade södra Italien från grekerna genom en serie militära kampanjer och erövringar under det fjärde och tredje århundradet f.v.t. Stridigheterna drog i gång när romarna erövrade de grekiska kolonierna i områdena kring Kampanien och Syditalien.
Efter konflikter som Pyrrhuskrigen och de Puniska krigen lyckades romarna erövra och ta kontroll över södra Italien och de sista grekiska kolonierna i regionen. Genom diplomatiska allianser, militära erövringar och maktpolitik lyckades de slutligen ta kontroll över hela Italien och föra in de tidigare grekiska områdena i sitt växande imperium.
Puniska krigen
De puniska krigen var en serie av tre krig som utkämpades mellan Romarriket (då egentligen Romerska Republiken) och Karthago åren 264-146 f.v.t. Namnet kommer från det latinska ordet punicus som syftar på kartagerna. Deras rike bredde ut sig utmed Nordafrikas kust och in i Spanien. Centrumet låg kring staden Karthago, i det som idag är Tunisien. Krigen handlade om dominans och kontroll över Medelhavsområdet.
Det första puniska kriget varade från 264 till 241 f.v.t. Land- och havsområdena runtomkring Sicilien var stridernas centrum. Rom kom segrande ur kriget och Karthago tvingades överge Sicilien och dessutom betala ett stort krigsskadestånd till Rom.
Det andra puniska kriget varade mellan 218 och 201 f.v.t. Konflikten startade när den karthagiske generalen Hannibal Barkas anföll romerska områden genom en överraskande invasion av Italien. Berömda är berättelserna om hur Hannibals armé tågade med stridselefanter över Alpernas snöklädda berg för att närma sig romarnas huvudstad. Kriget innehöll flera välkända slag. T ex slaget vid Cannae där Hannibal tillintetgjorde en stor del av en romersk armé. Inget avgörande fältslag kom däremot till stånd. Efter flera år av strider lyckades den romerske generalen Scipio Africanus tvinga tillbaka Hannibal till Karthago när han själv tågade in i Nordafrika med sina styrkor. Vid Zama år 202 f.v.t. möttes härarna och där segrade Scipio.
Det tredje puniska kriget varade mellan åren 149-146 f.v.t. Efter återkommande debatter i den romerska senaten beslutades det till slut att utrusta en armé och en flotta för att göra ett stort anfall mot Karthago. Efter en lång belägring erövrade Rom fiendens stad och förstörde Karthago fullständigt. Efter kriget blev Karthago en romersk provins och den puniska kulturen utplånades helt runt om i regionen.
Erövringen av Gallien
Romarna erövrade Gallien (stora delar av dagens Frankrike) genom en serie erövringar som började på 200-talet f.v.t. En av de mest framstående erövrarna av Gallien var Gaius Julius Caesar. Han erövrade de sista delarna av området under Gallerkrigen på 50-talet f.v.t.
Efter den romerska belägringen av galliska Alesia år 52 f.v.t. ger gallernas ledare Vercingetorix upp och kastar sina vapen framför den romerska generalen Gaius Julius Caesars fötter. Konstnärlig och fantasifull gestaltning i målningen “Vercingetorix kastar sina vapen vid Julius Caesars fötter”, av Lionel Royer, år 1899.
Licens: Wikipedia. Public Domain.
Erövringen av Syrien och Judéen
Genom en serie militära kampanjer erövrade romarna Syrien och Judéen (ett rike som till vissa delar överensstämmer med de områden som idag brukar benämnas Palestina och/eller Israel). En av de mest betydande händelserna under dessa krigståg var generalen Pompejus den Stores erövring av Jerusalem 63 f.v.t. Syrien erövrades under samma tid av samme general. År 6 e.v.t. erövrades till slut hela Judéen.
Mare nostrum
Vid kejsar Trajanus död 117 e.v.t. sträckte sig det romerska imperiet från Irak och Egypten i öster och söder, till Storbritannien i nordväst. Möjligen levde en fjärdedel av världens befolkning under denna tid inom Roms gränser. Medelhavet blev ett romerskt innanhav och kom av romarna att kallas för mare nostrum, vårt hav.
Romarriket när det var som störst i samband med kejsar Trajanus död år 117 e.v.t. Rosafärgade området visar underlydande vasallstater.
Licens: Wikipedia. CC BY-SA 3.0.
Romersk sarkofag med stridsscen. Ca 190 e.v.t. Dallas Museum of Art.
Licens: Wikipedia. Public domain
