Kanna av keramik från andra århundradet e.v.t. Hittades år 1936 i en romersk grav i Sarmizegetusa i dagens Rumänien, ett område som var romerskt under antiken. Höjd: 18.5 cm.
Föremål MM 1956:032. CC0 1.0 Universal. Medelhavsmuseet. Läs mer i vår samlingsdatabas.
För att bäst förstå ekonomin och handeln under Romarrikets dagar kan det vara lättast att börja med att titta på en karta över riket och dess gränser och handelsleder. Som kartan nedan visar, såg romartidens kärnområde för handel ut ungefär som på den grekiska tiden. Det var ett invecklat nätverk för sjöburen handel över hela Medelhavet och Svarta havet fram till rikets yttre gränser i alla fyra väderstreck.
Den romerska tidens handel och nätverk under kejsare Trajanus tid (98-117 e.v.t.). Romarrikets ungefärliga område betecknas av det lilafärgade området. Sjörutterna är de blåfärgade linjerna och landsvägarna är utmärkta med orange färg. De orangefärgade streck som sträcker sig utanför de romerska gränserna (limes) och det lilafärgade området betyder att handeln fortsatte längs andra rutter till andra stadsbildningar eller färdleder bortom Romarriket. World History Encyclopedia 2022, Simeon Netchev. CC BY-NC-ND.
Norr om Anatolien (dagens Turkiet) ledde handelsrutterna österut mot stäpperna vid Kaspiska havet och det Partiska riket, Persien och Indien. Söderut gick karavanrutter mot Arabiska halvön och södra Afrika. Eller så gick de omvägen västerut utmed kusten till Nordafrika. Lyxprodukter som tyger, kryddor och dyrbara stenar kom främst österifrån och Mellanöstern. Landvägen genom den romerska provinsen Syrien började den långväga handeln som därefter fortsatte utmed Sidenvägen (handelsvägarna mot östra Asien) ända bort till Indien och Kina. Där karavanrutterna tog slut kunde man fortsätta sjövägen från Röda havet eller Persiska viken.
Huvuddelen av all inhemsk och internationell handel bestod av oliver, olivolja, vin, saltad fisk, fisksås (garum) och spannmål som vete, korn och råg. När lasten anlände till hamnarna utmed Medelhavet flyttades den över i mindre skepp. Dessa seglade vidare utmed franska floder som Rhen, Mosel och Rhône, eller via Tibern upp till Rom.
För första gången i historien bestod Medelhavsområdet av ett enda politiskt system. Under kejsartiden (27 f.v.t.-476 e.v.t.) var Romarriket en enorm inre marknad där varor, tjänster, kapital och människor kunde röra sig fritt inom rikets gränser. Alla provinserna och regionerna tillhörde samma ekonomiska system. Alla använde en gemensam romersk valuta (denaren). Alla lydde under samma centrala styre, samma lagstiftning och samma seder och vanor.
Statsmakten i Rom utgick i stort sett från att alla provinserna och regionerna var ekonomiskt självförsörjande och inte behövde något extrastöd från staten. Som en del av denna frihet behövde provinserna betala skatt i form av spannmål och andra livsmedel till huvudstaden, armén och ett antal andra städer.
En annan nyhet under romartiden var att flödet av handelsprodukterna inte stannade vid hamnarna utmed Medelhavet och Svarta havet. Istället fortsatte varutransporterna via floderna eller andra handelsvägar förbi de befästa gränserna (limes) och bort mot andra stadsbildningar där andra etniska folkgrupper levde. Arkeologiska fynd från bland annat Sverige visar att de olika folkgrupperna hade en omfattande handel med Rom via rutter genom Germanien (stora delar av dagens Tyskland).
Förutom kärnområdet kring den italienska halvön fanns flera betydelsefulla handelsområden varifrån varor och produkter strömmade till staden Rom. Britannien hade gott om ull och metaller som tenn, bly och silver. Gallien (dagens Frankrike) hade vin och fin keramik. Spanien var rikt på metaller som guld, silver, bly och “det flytande guldet” - olivoljan. Egypten och Nordafrika var berömt för sin spannmålsproduktion, olivoljan, textilierna, bomullen, färgpigment och papyrus (växtmaterial för att skriva). Därifrån kom även metaller som guld och silver, samt vilda djur och slavar till gladiatorspelen. Från Orienten, Mellanöstern, Indien och Kina importerades lyxartiklar som textilier, siden, kryddor, dyrbara stenar och elfenben.
Terra sigillata - skål av keramik från romerska Gallien. Med reliefprydnad av dekorerade och genomarbetade figurativa och blommiga motiv och medaljonger. Diameter: 23 cm, höjd: 12 cm. Föremålet har köpts i Jerusalem 1928. Daterad till kejsartiden, första till tredje århundrandet e.v.t.
Föremål SHM 17354:0047. CC0 1.0 Universal. Medelhavsmuseet, Världskulturmuseerna. Läs mer i vår samlingsdatabas.
