Möte med Coyets praktsköld

Fredrik Coyets sköld är det föremål som är utgångspunkt för den konstnärliga gestaltning som ska invigas på Östasiatiska museet i september 2026. Gestaltningen omfattar en konstnärlig intervention av en taiwanesisk konstnär, Kao Jun-honn. Gestaltningen består av dels en skulptur som kommer att placeras på Tyghusplatsen utanför museet, dels en dokumentärfilm som kompletterar berättelsen inomhus vid entrén.  

Deltagarna delade generöst med sig av sina egna kunskaper och erfarenheter, och vi är tacksamma för deras hjälp med att skapa fördjupad förståelse för ett föremål med tyvärr bristfällig dokumentation. Bland det mest spännande som framkom under dagen var att vi fick många nya perspektiv på vad som egentligen konstituerar en nationell identitet. Är det språk eller släkt eller religion? Tänkte Fredrik Coyet på sig själv som svensk eller flamländsk? Eller var han starkare identifierad med ett slags kolonial elit som liksom stod över nationerna som sådana?  

Läs mer om skölden här

Bland deltagarna fanns: 

Michel Lee, Världskulturmuseerna berättade om sköldens historia inom Östasiatiska museet och gav en kort bakgrund till Taiwans kolonialhistoria. 

Kao Jun-honn, Taipei National University of the Arts, som fått uppdraget att skapa en konstnärlig gestaltning med utgångspunkt i skölden, presenterade sin process från idé till färdigt verk, och talade också lite om den holländska kolonisationen och hur den påverkade ursprungsfolket makatao, där han själv har rötter. 

Wu Yu Han, National Kaohsiung Normal University, talade utifrån sin egen mixade bakgrund (Han-kinesisk och ursprungstaiwanesisk) om vad den kinesiska koloniseringen innebar för ursprungsfolken på det taiwanesiska slättlandet.  

Hsiao Chia Yi, National Kaohsiung Normal University, talade om Coyets sköld som lackarbete, vilka resurser i form av material och teknik som krävts för att skapa den. 

Helga Janse, Världskulturmuseerna, tecknade kort Japans roll i kolonialhandeln.  

Johannes Lundberg, fil dr och intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, som berättade om de blommor och fåglar som finns i sköldens gulddekor. 

Andreas Olsson, intendent med ansvar för Livrustkammarens samlingar, som beskrev sköldens historia där och gav en bredare kontext till svensk militär i utländsk kolonialtjänst. 

Foto: Lamin Daniel Jadama, Världskulturmuseerna