Sumo: fritid och fest

Intresserad av sport? Intresserad av konst? Utställningen Sumo: fritid och fest visar träsnitt med motiv från den japanska nationalsporten sumo i Galleriet i vår basutställning om Japan. Bilderna visar sumo-brottarnas fritid. Utställningen har gjorts genom inlån av träsnitt och samarbete med samlaren Göran Flyxe.

I vår utställning skildras den mycket populära sporten genom idolbilder från 1800-talet. De flesta träsnitt är gjorda av sin tids mest berömda, Utagawa Kunisada (även kallad Toyokuni III).

Tidig sumo-liknande brottning har rötter på den östasiatiska kontinenten och utövades i Japan redan runt några århundraden efter vår tideräknings början. Den tidiga historien är dold i myter. Historiska berättelser från 700-talet nämner brottning. Det ordnades föreställningar med sumo för hovet under denna tid. Sumo har sedan dess haft olika spår, kopplade till religionen shintoism, men även till samurajerna då många brottare förr kom från samurajklassen. Under sent 1600-tal började sumo organiseras på ett sätt som ledde fram till den moderna sumo-sporten. 1925 grundades Japan Sumo Association.

Sumo är i högsta grad en levande sport med spår kvar av shintoistiska trosföreställningar. Varje år sker sex mycket populära turneringar i Japan. De högst rankade brottarna är välbetalda idrottsmän med stjärnstatus. Sedan ungefär 25 år tillbaka har det blivit vanligare att även icke-japaner kvalar in till de högsta positionerna.

sumobrottarnas fritid

I Galleriet visar vi en särskild sida av sumo-brottarnas liv, nämligen fritiden, i form av så kallade träsnitt från framförallt 1800-talet. Träsnitt är en massproducerad konst för text och bilder. De flesta japanska träsnitt var resultatet av ett samarbete mellan en konstnär, förläggare samt träblockssnidare och tryckare. Många illustrerade böcker och enskilda bilder köptes framförallt av medelklassen.

Sumo-brottare på utflykt för att fira körsbärsblomningen med en picknick, brottare med geishor och i festsammanhang med mängder av mat och dryck. Vardagen som sumo-brottare var hård, i synnerhet för de som hade lägre rang. Än idag måste brottare som tillhör de lägre divisionerna tjänstgöra som uppassare åt de högre rankade. De högrankade får till exempel sova längre innan det första träningspasset. De kan också ägna eftermiddagarna åt att vila efter den bastanta måltid som är typisk för sumo-brottarna, en gryta med kött, ris och grönsaker, kallad chanko nabe, till vilken brottaren gärna dricker sake och öl. De lägre rankade får istället bland annat diska i det som kallas träningsstallet, heya. Förr slapp de högrankade i likhet med andra personer med hög status promenera på sina längre resor. Istället bars de.

Förr i tiden kom flera av brottarna från samurajfamiljer och fick då bära två svärd vilket syns på ett par bilder. Många träsnitt avbildar idoler i form av kabuki-skådespelare och geishor, aktiva inom den så kallade flytande världen, men även brottare som ses här.

Som avkoppling från den hårda träningen kan vi här bland annat se hur brottarna skålar i sake och delar på en festmåltid i månens sken, hänger upp poesi i körsbärsträd på våren och åker på båtutflykt tillsammans med skådespelare på Sumida-floden i Edo.

Stort tack till Göran Flyxe som generöst har ställt sin träsnittssamling och sin kunskap till förfogande.

Curator: Petra Holmberg