Frågor och svar – med anledning av inlämnade regeringsuppdrag

Ambitionen med förslagen i regeringsrapporten Förslag till åtgärder för att förbättra Statens museer för världskulturs ekonomiska förutsättningar (Dnr 331/2016), inlämnad 30 september 2016, är att säkra lokaler som stödjer Världskulturmuseernas framtida verksamhetsutveckling ännu bättre. Genom att frigöra medel som idag är bundna i lokalkostnader kan vi få ännu bättre möjligheter att utveckla kunskap om föremålssamlingarna, skapa mer publik verksamhet och nå ut till fler besökare, forskare, skolklasser och andra användare.

Ska museernas verksamhet slås samman?
SMVK är en myndighet med ett gemensamt uppdrag och har så varit sedan 1999. Den rapport som överlämnats till regeringen, föreslår olika handlingsalternativ som handlar om hur nuvarande museers verksamhet skulle kunna samlokaliseras för att därmed skapa resurser för utveckling.

Ska Världskulturmuseerna inte längre vara kunskapsinstitutioner?
Jo, definitivt. Museerna vilar på vetenskaplig grund och ska självklart fortsätta att göra det.
Vi arbetar kontinuerligt med att stärka kunskapsutvecklingen inom myndigheten och ser självklart ingen motsättning mellan att vara en djup kunskapsinstitution och vilja vara relevant för fler. Det ligger i vårt uppdrag att både vara en kunskapsinstitution och att förmedla kunskap.

Men innebär inte era förslag att utställningarna blir mer likriktade när dagens olika perspektiv går förlorade?
Nej. Världskulturmuseerna har sedan sin tillblivelse 1999 producerat en mängd olika typer av utställningar och andra publika utbud. Myndighetens breda uppdrag – att arbeta med kulturer i världen med utgångpunkt i de globala samlingar vi förvaltar – både möjliggör och kräver just denna bredd i verksamheten. Detta kommer vi att göra även i framtiden, oavsett i vilken lokal verksamheterna kommer att finnas.

Är er verksamhet politiskt styrd?

Statens museer för världskultur får, som alla andra statliga myndigheter, sitt uppdrag från regering och riksdag.

Bestämmer politiker vad ni ställer ut?

Nej. Myndigheten avgör självklart vilket utbud vi visar.

Men varför ska ni jobba med hållbar utveckling? Det är väl era samlingar som ni ska arbeta med?
Hållbar utveckling och Agenda 2030 är något som alla statliga myndigheter har fått i uppdrag att arbeta med utifrån sina olika förutsättningar. Vi har mycket att bidra med inom detta område. Genom att samlingarna ger oss möjlighet till historiska och geografiska jämförelser, kan vi tillföra kunskap om sociala förhållanden, andra sätt att utnyttja resurser och olika samhällens utveckling genom kontakt med varandra.

Ska Östasiatiska museet och de andra museerna i Stockholm avvecklas?
Nej. Det finns inga förslag på att avveckla museiverksamheter, däremot att utreda alternativa lokaliseringar. Ambitionen är att frigöra medel för att skapa ännu mer verksamhet och utveckla kunskapen om samlingarna.

Era förslag skulle kunna innebära färre kvadratmeter för utställningar. Stämmer det?
Ja, det skulle bli något mindre utställningsyta men samtidigt skulle den kunna vara bättre anpassad för våra behov. Dessutom skulle en anpassad byggnad vara bättre för våra föremål. De medel som frigörs, skulle också möjliggöra fler utställningar både i och utanför huset. Vi skulle också kunna jobba mer med uppsökande verksamhet.

Ett helt nytt museum – som också finns bland era förslag - kostar ju flera hundra miljoner att bygga. Hur skulle det kunna bli billigare?
Långsiktigt ser vi att det blir billigare då kostnader slås ut på flera år. Våra beräkningar baseras på dels marknadshyror i centrala Stockholm, dels på kalkylerade kostnader för att bygga nya utställningar och genomföra flytten.

Men idag drar ju Medelhavsmuseet stor publik – ungefär en tredjedel av alla era besökare. Hur tänker ni när ni föreslår att lägga ner det populära museet?
Inget av våra förslag handlar om att lägga ner museer utan om att frigöra medel för att utveckla. Genom att frigöra medel, skulle vi kunna göra ännu mer verksamhet, likt den på Medelhavsmuseet – fler utställningar och lyfta fram ännu mer av våra fantastiska samlingar från Medelhavsområdet. Att inte göra något skulle innebära ännu mindre pengar för verksamhet, färre utställningar och i förlängningen färre besökare.


Men Världskulturmuseet då, det är ju er dyraste byggnad. Varför går det inte att stänga/effektivisera där?
På Världskulturmuseet pågår sedan några år en övergång till en hållbar verksamhetsmodell för det publika utbudet. Tidigare hade museet bara tillfälliga utställningar på alla tre våningar. Nu visar två våningar ett basutbud med utgångspunkt i samlingarna, medan vi på en våning kommer visa mer tillfälliga satsningar. Dessutom börjar vi under 2018 att hyra ut ett av de två våningsplan som är kontorsytor.

Ska de Östasiatiska samlingarna skingras?
Nej, det finns inga sådana förslag. Våra förslag syftar till att skapa ännu bättre förutsättningar för samlingarnas förvaltning. Dessutom till en lägre kostnad.

Jag har läst att kunskapen om Asien inte får något utrymme hos er. Stämmer det?
Nej, det stämmer inte. Vi vill kunna göra mer och lyfta de unika samlingar vi förvaltar. Våra förslag innebär att vi frigör medel för att ännu bättre kunna vårda dem och utveckla mer publik verksamhet kring dem och andra samtidsfrågor.

Jag läser att samlingarna är i fara då kostnadsjakt och intäktsoptimering är i fokus?
Nej, tvärt om. Vi arbetar just nu med att skapa ännu bättre förutsättningar för föremålsförvaltning. Våra förslag innebär ingen förskingring av kulturarv. Vården av och kunskapen om föremålen är ett extremt viktigt uppdrag. I vår kartläggning har vi identifierat flera områden som kan utvecklas/förbättras för att öka både säkerheten för och tillgängligheten till samlingarna.
Idag är våra föremålsarkiv utspridda på flera platser. Alla är inte anpassade för att vara föremålsmagasin och det finns risker för brand, vattenläckor etc. Alla våra förslag innebär en förbättring för vården av föremålen.

Stämmer det att donationer till museerna kan krävas tillbaks?
De donationer som gjorts till specifika museer är sedan 1999 i myndighetens ansvar att förvalta och utveckla kunskap kring. Vad vi känner till så är det inga givare som har donerat föremål till byggnader utan till själva verksamheten.

Det har funnits en viss internationell oro för vad ni föreslår, och för föremålen. Kan det inte komma ökade repatrieringskrav som en följd av detta?
Alla våra förslag innebär en utveckling av verksamheten, inte nedläggning. Det omfattar även våra internationella relationer. Det finns mycket att göra kring våra relationer till ursprungsbefolkningar och ursprungsländer, vars kulturarv vi förvaltar. Genom att frigöra medel är ambitionen att kunna vårda och förmedla kunskap om dessa föremål ännu bättre. Vi kommer aldrig att tumma på säkerheten för våra föremål.