Föreläsning: DEN OPERFEKTA SKÖNHETEN

29 januari 2020, kl. 18:00 - 19:30

Om den japanska lagningstekniken kintsugi.

Kan en skål få ett ökat värde som trasig? Vad händer när man uppmärksammar skadade saker istället för att slänga dem? Den japanska lagningstekniken kintsugi har väckt uppseende världen över.

Var: Världskulturmuseet, Göteborg
Plats på museet: Trappan Pris: Klubbkort (100 kr/ år) el engångsbiljett 60 kr

Föredraget hålls av Världskulturmuseernas Japan-intendent Petra Holmberg som berättar om den historiska bakgrunden till kintsugi i 1500-1600-talens Japan och hur lagningstekniken används i världen idag.

Kintsugi eller kintsukiroi betyder ungefär "guldsammanfogning". Det är en lagningsteknik som används i Japan för att reparera värdefulla keramikföremål. Genom att lägga på lack i många omgångar och sist blanda i guldpulver, eller annan ädelmetall, limmar lagaren ihop delarna så lyfts lagningen fram istället för att döljas. På så sätt blir föremålets historia, och till och med hur det en gång gått sönder, något som gör det mer värdefullt. Filosofin bakom kintsugi rymmer ett omhändertagande, med filosofiskt-religiösa inslag från shinto, zenbuddhism och daoism där den stillsamma, operfekta skönheten, wabi-sabi, är en central filosofi. I zen ingår ett accepterande av givna livsomständigheter, som att skålar går sönder. Ursprunget för kintsugi är teceremonin, som under sin framväxt i Japan på 1300-1400-talen inbegrep en stor uppskattning av värdefulla kinesiska och koreanska föremål. Idag är det populärt att laga alla slags saker inspirerat av kintsugi, exempelvis telefoner som har fått sprickor i glaset.

Det förekommer ibland en romantisering av japansk filosofi och hantverk utanför, men även i, Japan. Företeelsen kintsugi används till exempel som en sorts livsåskådning i kommersiellt syfte av livscoacher trots att vi idag inte riktigt vet hur människor tänkte i det ursprungliga sammanhanget i Japan.