Klas Grinell

Klas Grinell

Klas Grinell

Docent i idé- och lärdomshistoria.
Intendent för globala samtidsfrågor på Världskulturmuseet i Göteborg.

:

010-456 12 08

Besökadress: Världskulturmuseet, Södra vägen 54, Göteborg
Postadress: Världskulturmuseet, Box 5303
402 27 Göteborg

Forskningsintressen

Globalisering, postsekularism, islamisk idéhistoria, dekolonialitet Turkiet, omvärldsbilder, museer och offentlighet, internationell turism. Utförligare beskrivet på www.grinell.se

Arbetat som intendent med utställningarna

2010-2012 Destination X (om migration och mobilitet).

2010 Jerusalem (kärlek och hat).

2009-2010 Vodou (andlighet och motstånd).

2009-2010 Bollywood (världens största filmindustri).

Forskningsprojekt och samarbeten

2011-2014 Tillsammans med Staffan Schmidt och Mika Hannula verksam i det konstnärliga forskningsprojektet Modernity retired, finansierat av Vetenskapsrådet.

2010 Vad är världskultur? finansierat av Museion, Göteborgs universitet.

Medlem i The International Research Network on Religion and Democracy (IRNRD).

Medlem i redaktionskommitté för tidskrifterna The European Journal for Economic and Political Studies och Turkish Journal of Politics.

Medlem i Göteborgs universitets samverkansprojekt Bildrädsla.

Publikationer

Grinell, K. (2013). "Challenging Normality: Museums in/as Public Space" in Museums and Truth, ed. Annette Fromm, Per Bjorn Rekdal & Vivian Golding, Cambridge Scholars Press.

Grinell, K. (2013). "Islam – ein Aspekt heutiger Weltkultur" im HOW ACCESS!iting! Museen, Objekte muslimischer Gesellschaften und sich diversifizierende Öffentlichkeiten, red. Christine Gerbich & Susan Kamel, Transcript Verlag.

Grinell, K. (2012). "When legitimate claims collide: communities, media and dialogue", Museum and society 9:3.

Grinell, K. & Strandberg, U. (2012). "Expressions, Mediations, and Exclusions in Post-secular Societies: Introduction", European Review 20:1.

Grinell, K. & Strandberg, U. eds. (2012). Focus: Religiosity and Public Spaces, European Review 20:1.

Grinell, K. (2011). Islam och jag: om förnuft, tolerans och vår gemensamma framtid, Lund: Sekel förlag.

Grinell, K. (2010). "Border Thinking: Fethullah Gülen and the East–West Divide", in Islam and Peacebuilding: Gulen Movement Initiatives. eds. Ihsan Yilmaz & John Esposito. New York: Blue Dome Press.

Grinell, K. (2010). "The Politics of Museums in Europe: Representations, diversity, doxa" in European Journal of Economic and Political Studies, 3:1.

Grinell, K. (2009). Islamisk filosofi i västerländsk idéhistoria: Om Suhrawardis frånvaro och synen på den grekiska filosofins vidare öden. Kanon ifrågasatt: kanoniseringsprocesser och makten över vetandet. red. Katarina Leppänen & Mikela Lundahl. Gidlunds förlag.

Grinell, K. (2009). Edward Saids motstånd: Postkoloniala perspektiv på reception. Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria. 2008.

Grinell, K. (2009). The Idea of Europe will be fulfilled by Muslim Turkey: Nurculuk arguments. Cultural identities, National borders. ed. Andrén et al. Göteborg: Cergu.

Grinell, K. (2008). Modernitetens tvilling. Ord & Bild. (2)

Grinell, K. (2008). Hegel reading Rumi. Medeniyet ve klasik. ed. Sami Erdem. Istanbul: Klasik Yayinevi.

Grinell, K. (2008). Turkiets tredje väg: om modernitet och islam. Tidningen Kulturen. (4)

Grinell, K. (2007). Justice is beyond the reach of reason: on some agreements in the writings of Said Nursi and Jaques Derrida. Justice: The role of justice in building a better world. ed. Faris Kaya. IIKV, Istanbul.

Grinell, K. (2007). Beyond East and West: Fethullah Gülen and border thinking. Peaceful Coexistence: Fethullah Gülen's initiatives in the contemporary world, ed. Ihsan Yilmaz.London: Leeds Metropolitan Unviersity Press.

Grinell, K. (2006). Varför talar ingen om Suhrawardi?: Om islamisk filosofi i västerländsk idéhistoria. Dom – och vi, Humanistdag-boken, 19, red. Patrik J. Andersson m.fl.

Grinell, K. (2006). En systematisk avvikelse: Islam enligt Hegel. I skuggan av samtiden: en vänbok till Sven-Eric Liedman och Amanda Peralta, red. Johan Kärnfelt, Arachne.

Grinell, K. (2005). Att ta sig vatten över huvudet: om havsbadandets idéhistoria. Under ytan, Humanistdag-boken, 18, red. Eva Ahlstedt m.fl.

Grinell, K. (2005). Vilka européer är sevärda?: exemplet sydlänningen. Forskning om Europafrågor, nr 17, red. Rutger Lindahl & Birgitta Jännebring, CERGU. 17.

Grinell, K. (2005). "Negern" i turismens Afrika. Habari: Information om Tanzania. 37

Grinell, K. (2005). Charterresan som fritidsform. Lokala perspektiv på 1960-talet: Bilen, fritiden och den ökade rörligheten, red. Marjatta Rahikainen, Tilaushistoriakeskus/Stads- och kommunhistoriska institutet.

Grinell, K. (2004). Ziauddin Sardar: Om vetenskap, islam och socialkonstruktivism. Vetenskapshistoriska uppsatser, red. Aant Elzinga & Ingemar Nilsson, Arachne. 19.

Grinell, K. (2004). Att sälja världen: Omvärldsbilder i svensk utlandsturism. Göteborg: Acta Unviersitatis Gothoburgensis. Avhandling. Andra upplaga 2007.

Grinell, K. (2004). Sevärda utlänningar. Ord & Bild. 2004 (3).

Grinell, K. (2003). Turismen som en form av postkolonialism?. Svensk turismforskning - en tvärvetenskaplig antologi om turism, turistdestinationer och turismorganisationer, red Mia Larson, Vetenskapliga bokserien, European Tourism Research Institute . 2003:13 (13).

Grinell, K. (2002). Gränslandet: Anteckningar kring Gunnar Ekelöfs bysantinska diktvärld. Om utopier: en vänbok till Nils Eriksson, red. S-E Liedman & Johan Kärnfeldt, Arachne. 17.

Grinell, K. (2002). Kan humanister tillverka kulturella krockkuddar? Humaniora – en akademisk fråga, Humanistdag-boken, 15, red. Barbro Ryder-Liljegren.

Grinell, K. (2002). En doft av Tusen och en natt: 'Det orientaliska' som säljargument inom svensk utlandsturism 1930-1990. Orientaliska studier. 109.

Grinell, K. (2001). Några linjer i solandets idéhistoria. Tvärsnitt. 23 (2)

Grinell, K. (2001). Att representera det förflutna. Ennen ja Nyt: Historian teitosanomat (2).

Grinell, K. (1999). De som bor vid resans mål. Europa: populärvetenskapliga föreläsningar hållna under Humanistdagarna den 9-10 oktober 1999, red. Barbro Ryder Liljegren.