Kongospår

Varför har Norden befunnit sig i Kongo i 130 år? Vilka spår har det satt? På de etnografiska museerna i Norden förvaras idag över 40 000 föremål från Kongo. Hur har de hamnat här?

Pågick från 17 januari 2008 till 17 oktober 2008

På 1880-talet styckade Europa upp Afrikas stater mellan sig. Kung Leopold II:e av Belgien tilldelades som personlig egendom den så kallade Kongo Fristaten. Denna brutala exploatering har kommit att uppmärksammas under senare år.

Omkring 1500 nordbor var på olika sätt aktiva i Kongo under denna tid, dels som medaktörer, dels som kritiker. Eftersom Belgien inte var någon sjöfartsnation söktes sjöfolk från andra länder, inte minst från Norden. En annan stor grupp nordbor var missionärer som var där för att kristna kongoleserna. Även äventyrare åkte för att upptäcka det nya landet. Alla var en del av kolonialismen men vissa tillhörde systemets argaste motståndare.
Norden och Kongos historia fortsätter att vävas samman. Idag patrullerar nordiska soldater i Kongo, liksom på 1960-talet. Och de nordiska länderna har blivit hem för en stor grupp kongoleser.

Med hjälp av originalföremål, fotografier, film, ljud och musik berättar Kongospår olika historier om förhållandet mellan Norden och Kongo, från slutet av 1800-talet till idag och belyser viktiga frågor om kulturarv och historiskt ansvar.
Kongospår är en samproduktion mellan de etnografiska museerna i Norden och visades senast på Kulturhistoriska museet i Oslo.

Vem är Tintin?

Är Tintin bara en oskyldig tecknad figur, eller är han något mer? Kan Tintinböckerna vara en källa ur vilken vi lyfter bilder om vår omvärld? Varför nämns Tintin i samband med en utställning om Kongo?

Boken Tintin i Kongo är inte bara ett tidsdokument, det är också en bok som bär med sig något in i vår tid. Detta något är en syn på vår granne och medmänniska som var mer accepterad under den tid som George Remi tecknade Tintin.
Om vi läser Tintin idag slås vi kanske av de personporträtt och kulturskildringar som Tintinböckerna innehåller. Det är schablonmässiga och förenklade karaktärer vi får möta, sida upp och sida ner. I Tintin i Kongo får vi se svarta som framställs som förvuxna barn, och de vita är snälla hjälpsamma människor som bara vill alla svarta gott.
Skapar man sig en bild av omvärlden genom att läsa böcker eller läsa tidningar? Ja, antagligen skulle många hävda att det är en faktor som påverkar hur vi ser på omgivningen. Hur skall man förhålla sig till den tecknade serien Tintin? Skall man t.ex. låta barn läsa den eller inte?
Det här är frågor man kan fundera över när man går runt på utställningen Kongospår. Kom och besök Världskulturmuseet och upplev det som ligger nära men ändå långt borta.
Utställningen pågår t o m den 5 oktober.