Plymmakaren

En plymmakare är specialiserad på fjäder- och plymarbeten.
Historiskt så fanns de redan i det forna Egypten för flera tusen år sedan.

Kunskap om från vilka fåglar fjädrarna kommer, var på fågeln de sitter, hur de används och omarbetas är ett måste.
I arbetet ingår förädling av fjädrarna, färgning, att beskära, strippa, binda och sy till frans och buketter, hyvla, dubblera och krusa dem. Krusningen är en konst i sig då de kan krusas på så många olika sätt.

Boa- och tofstillverkning av olika fjädrar är en annan del av plymmakarens arbete. Montering av fjäderarbeten på militära hjälmar, "mössor", kaskar, hattar och givetvis utsmyckning av huvudbonader, kläder, kostymer, accessoarer i alla de slag. Uppdragen varierar men kärleken till hantverket består.

Den här hatten har tillhört Selma Lagerlöf den första kvinnan som tilldelades Nobelpriset i litteratur. Vid sidan av sitt författarskap var hon politiskt engagerad och deltog i kampen för kvinnlig rösträtt och i kommunalpolitiken.

Hon fortsatte att bära kvarnhjulstora hattar med plymer långt efter att det blivit omodernt. Den ikoniska svarta hatten finns inte längre bevarad. Den här hatten är den enda med plymer som finns kvar. Inlån från Mårbacka, SE


I VERKSTADEN

Tim Mårtenson är idag nordens enda plymmakare. I hans verkstad lever plymmakare Hilda Ahnfeldts kunskapsarv, material och verktyg vidare.

Blädda i Hilda Ahnfeldts katalog och dröm om marabu-rysch, hägerfantasier och plymsolfjädrar

Hilda Ahnfeldt grundade år 1879 Sveriges största och kanske enda plymfabrik, då fjädrar och plymer var högsta mode. Liksom sin föregångare Hilda, är Tim Mårtenson självlärd, eftersom det inte finns någon formell utbildning. Genom ett brinnande intresse, nyfikenhet och uthållighet har han lärt sig hantverket. Idag både undervisar han och gör fjäderarbeten med uppdragsgivare som hovet, teatrar och operahus, produktionsbolag, artister och privatpersoner.

Följ med till Mårtensons verkstad!