Qiu Jiongjiong

Under dagen arbetade Fan Qihui som modedesigner och skräddare; på kvällen bytte han kläder, sminkade sig och blev Madame Bilan de Linphel, och sjöng melankoliska sånger på en bar. Den 12 oktober 2010 begick Fan självmord hemma i sin lägenhet.

Madame 姑奶奶, Documentary, Black and White HDV, 120 minutes, 2009, Chinese and English subtitles

Hans gode vän konstnären Qiu Jiongjiong hade precis avslutat ett två år långt arbete med en dokumentär om Fan. Filmen är inspelad i svartvitt, och skildrar öppenhjärtigt, utan censur Madames framträdande som barsångerska, och den skicklige modeskaparen och skräddaren.

Qiu Jiongjiong är från provinsen Sichuan. Han hoppade av skolan som 18-åring och beslöt sig för att bli konstnär. Liksom många andra samtida kinesiska konstnärer kände han inga begränsningar när det gällde val av medium, han målade och han spelade in film. Han har nu bott och arbetat i Beijing i tio år och deltagit i en rad utställningar, med måleri och med film både i Kina och utomlands.

Si Han, Curator

Filmens synopsis

Med en lång klänning, brokig som en målning, skor med 20 cm höga klackar och en peruk formad till en vit ros.... Madame Bilan sjunger på en bar med skum belysning, ibland med dov, låg röst, ibland högt och gällt. Tårar ur ögonvrån blandas med den tjocka svarta mascaran från ögonfransarna. Sånger av den kända 40-talssångerskan Bai Guang varvas med historieberättande på pekingdialekt, ackompanjerat av trummor, i Yan Qiuxias klassiska tradition. Publikens reaktioner är blandade, dricks från några som är raljerande och från några beundrare. Beska, föraktfulla kommentarer från några kvinnor nedanför scenen. Varma sånger fyllda av längtan och minnen, desperata skratt och förbannelser i en känsla av hopplöshet. I den larmande omgivningen är scenen hennes – denna lilla scen tillhör den magnifika, sarkastiska, blyga, giftiga, snobbiga, skygga, olyckligt lottade, charmerande, aggressiva, omedgörliga Madame Bilan.

"Så vackert sminkad! Dags att tvätta bort det." - Madame Bilan de Linphel

Skräddaren är vältalig. Han besöker ofta träffpunkter för homosexuella, parker, badhus, för att skapa historier - tillfälliga möten, flörter, sex, mat.... Skräddaren berättar att han är född att älska män. Hans föräldrar var i hans ögon olyckliga. Hans barndom var tråkig, utan trygghetskänsla. Han kunde försörja sig som skräddare och tjänade tillräckligt med pengar för att kunna åka till Kanton. Där skulle han förverkliga sin dröm – att bli en populär "prostituerad"... Och han träffade några män i Beijing och i Kanton som han kommer ihåg med tacksamhet och värme. Då var han ännu ung. En gång, av oförsiktighet, fick han syfilis. Då började han läsa den buddistiska The Heart Sutra, som han reciterade dag efter dag tills han nästan glömde bort vad det var han läste och insåg att texten är icke trovärdig - då fann han något av en trygghetskänsla.

Den välartikulerade skräddaren understryker livfullt: pengar och sex. Så lever han, i längtan och i hopplöshet. På scenen är han den vältalige skräddaren Madame Bilan.

Qiu Jiongjiong 邱炯炯

1977 born in Sichuan, China
Lives and works in Beijing