"Vem tillhör föremålen?"

Efter att brittiska trupper år 1897 plundrade palatset i Benin City fördes flera tusen rituella och historiska föremål ur riket. Konstföremålen från plundringen såldes på marknaden, delvis för att täcka kostnaden för straffexpeditionen ,och köptes av museer och privatpersoner i Europa och Nordamerika.

En av dessa var Hans Meyer (1858-1929), tysk geograf och professor. 1907 skänkte han 614 föremål från olika delar av världen till Etnografiska museet. I gengäld fick han Nordstjärneorden från det svenska hovet. Etnografiska museets Beninsamling kommer till största delen från denna donation, men består även av donationer från andra personer. Liknande samlingar finns på andra museer i andra delar av Europa och Nordamerika.

Idag är det många som menar att dessa ska återlämnas. Både kungariket Benin och staten Nigeria arbetar aktivt för ett återförande (repatriering). På samma sätt som Nigeria kämpar ursprungsbefolkningar och befolkningar i tidigare koloniserade länder över hela världen för att få tillbaka sina kulturföremål som stals under kolonialtiden. Men museer i Europa och Nordamerika har avvisat kraven med hänvisning till att plundringen inte stred mot den tidens internationella lagstiftning (Haagkonventionen) och att föremålen bäst gagnar mänskligheten (och kommer flest till godo) på museer i västvärlden. Kritiker mot denna hållning har sagt att långt ifrån hela världen har tillgång till museer i t.ex. Europa. De som argumenterar för repatriering av kulturföremål menar också att det skulle bidra till att sona européernas övergrepp under kolonialtiden och för framtiden skapa nya etiska och respektfulla relationer mellan de länder som koloniserade och de som koloniserades.

Idag förs denna komplexa diskussion på ett aktivt sätt över hela musei- och konstvärlden. Världskulturmuseerna och Etnografiska museet följer diskussionen på nära håll och håller i samarbete med andra institutioner på att utarbeta framtida riktlinjer kring dessa ärenden.