De första jordbrukarna - Stenåldersmannen i graven

Efter att människan varit vandrare och nomader och levt som jägare och samlare i tusentals år, uppstod de första jordbrukande bosättningarna på olika platser världen över för mellan 15 000 och 5 000 år sedan. Eftersom dessa till stor del låg utmed större floder har de kommit att kallas för flodkulturer.

Att odla jorden och bli permanent boende på en specifik plats var ett nytt och revolutionerande sätt att leva som kom att lägga grunden för många framtida samhällsförändringar.

Östasiatiska museet i Stockholm berättar arkeologiskt material som gravföremål, krukor, verktyg och mänskliga kvarlevor om de första jordbrukande samhällena kring den Gula floden, Huang He, i det som idag är Kina.

Mer om föremålet och hur det kom till museet

Filmen "Kina-Gunnars upptäckt"

Föremålsinformation i databasen Carlotta (se mer under fliken Omfattning)

Fler föremål från samlingen och från Östasiatiska museets utställning Kina före kina

Vill du veta mer?

Läs: Myrdal, Eva (2004). Kina före Kina. Stockholm: Östasiatiska museet

Att visa mänskliga kvarlevor på museum

Att visa skelett och mänskliga kvarlevor på ett museum kan vara ett svårt och känsligt ämne. Frågan måste alltid ställas om det är etiskt och moraliskt riktigt att visa rester av en död människa för andra människor att titta på. Östasiatiska museet och Världskulturmuseerna skiljer generellt på arkeologiskt material och etnografiskt material. Arkeologiskt material är i detta fall mänskliga kvarlevor som grävts upp ur jorden, gravar. Dessa kvarlevor är oftast mycket gamla, i flera fall tusentals år. Etnografiskt material är oftast yngre material och har samlats in med syfte att lära sig mer om den specifika folkgruppen som kvarlevorna berör.

Äldre arkeologiskt material som kvarlevorna av stenåldersmannen anses i vissa fall vara mindre problematiskt att visa än yngre etnografiskt material som i vissa fall kan generera fler laddade frågor och känslor. I stenåldersmannens fall finns idag inga direkta ättlingar på samma sätt som det skulle kunna finnas till en betydligt yngre mänsklig kvarleva ifall denna visades upp.

Om mänskliga kvarlevor och skelett ska visas upp på museum är det även viktigt hur de visas upp. Att föredra är att visa dem i den kontext, det sammanhang, de kommer ifrån. I stenåldersmannens fall att kvarlevorna visas i en utställningsmonter som har formen och utseendet av en grav och att kvarlevorna visas ungefär som när de hittades av arkeologer.

Världskulturmuseerna deltar för närvarande som del i en referensgrupp av olika museer och institutioner där hanterandet av mänskliga kvarlevor på museum behandlas och diskussion förs kring vilka riktlinjer som bör gälla i framtiden. I Världskulturmuseernas gemensamma samling finns några tusental exemplar av mänskliga kvarlevor, varav endast ett tiotal finns i utställningar för besökare att titta på och lära sig mer om.

Vad hände sedan?

Utmed floden Nilen utvecklades en annan jordbrukarkultur och flodkultur som kom att växa till ett stort rike:
Det forna Egypten (Nästa avsnitt i spåret "Forntiden och Antikens värld")

I Kina växte det senare i historien fram ett stort och mäktigt rike med härskande kejsardynastier som under århundradena kom att sprida sin makt och sitt inflytande ut över världen.
En av dessa dynastier var: Tangdynastin – Kina 608-907 e.v.t.

För lärare
Lärarhandledning
Läroplanskoppling

Studiematerial
Ordlista - Nyckelord
Föremålsfrågor
Innehållsfrågor, reflekterande frågor och övningar