Östasiatiska museets samlingar

Östasiatiska museet förvaltar cirka 100.000 föremål. Föremålssamlingarna består främst av arkeologiskt och konsthistoriskt material från Kina, Japan, Korea och Sydasien. Museet har även ett mindre antal föremål från Sydostasien och Centralasien.

Grunden för museets samlingar lades av det arkeologiska fältarbete som gjordes i centrala och nordvästra Kina av den svenske forskaren Johan Gunnar Andersson (1874-1960). I samarbete med kinesiska kollegor, bland andra Yuan Fuli (P. L. Yuan) och med medverkan av dåvarande svenske Kronprinsen, sedermera Kung Gustav VI Adolf och Kronprinsessan, genomfördes fältarbete under åren 1921-1926. Fynden bestod av människors efterlämnade kulturspår från det som kan kallas "Kina före Kina" – främst keramik från ca år 5000–600 före vår tideräknings början, en period som räknas till bondestenålder i området.

Genom det goda samarbetet i de svenska-kinesiska expeditionerna lades grunden till de så kallade Östasiatiska samlingarna. Riksdagen inrättade ett museum för dessa 1926. Med tiden kom museet att genom donationer och inköp få ett rikt material som berättar om Asiens kulturer, med fokus på högreståndskultur.

1959 slogs samlingarna ihop med Nationalmuseums samlingar av östasiatisk och sydasiatisk konst och konsthantverk. Det nya museet öppnade 1963 i flottans gamla Tyghus på Skeppsholmen. Fram till 1999 var museet en del av myndigheten Statens Konstmuseer då den nya myndigheten Statens museer för världskultur bildades tillsammans med Medelhavsmuseet, Etnografiska museet och Världskulturmuseet (Göteborg).

På Östasiatiska museet visas följande permanenta utställningar där främst museets egna samlingar visas: Kina före Kina, Mittens rike – Kejsartidens Kina, Japan. Föremål och bilder berättar, Kinas bokhistoria, Sydasiengalleriet, Korea, Kinesisk religiös skulptur, Kinesiskt måleri.