Egypten

Läs mer om Medelhavsmuseets nya Egyptenutställning här.

Den egyptiska samlingen omfattar föremål från en period på över 5000 år. Föremålen har kommit till Sverige från Egypten på olika sätt och under olika tider. Redan under 1700-talet nådde enstaka egyptiska antikviteter Sverige. Det var ofta handelsmän och skeppare som köpte keramik, amuletter och papyrus i Alexandria. I Sverige hamnade de egyptiska souvenirerna ofta i privata samlingar, i hem eller skolor. Några av dem har med tiden införlivats i Medelhavsmuseets egyptiska samling.

Egyptiska föremål når Sverige

Under 1800-talet ökade strömmen av egyptiska fornsaker till Sverige. Forskare och upptäcktsresande som reste upp längs Nilen hämtade ofta med sig föremål, som de sedan donerade till Vitterhetsakademien och Konglig museum på slottet.

År 1826 fick Konglig museum ta emot en stor donation, som omfattade mumier, kistor, skulpturer och reliefer, från Sveriges generalkonsul i Egypten, Giovanni Anastasi. På 1860-talet flyttades de egyptiska föremålen över till det nyinrättade Nationalmuseum. I anslutning till flytten publicerades samlingen av den norske egyptologen J. D. Lieblein. Vid 1800-talets slut bestod den av cirka 1000 föremål. Sveriges första egyptolog, Karl Piehl, publicerade en del av hieroglyfinskrifterna, men i övrigt var intresset för den egyptiska samlingen litet.

Egyptiska museet i Stockholm

Fyndet av kung Tutankhamons grav i Konungarnas dal i Egypten år 1922 gav upphov till en våg av intresse för det forna Egypten i hela Europa. Detta intresse bidrog till en förnyelse av egyptologin och de egyptiska samlingarna i Stockholm. Med Kronprins Gustaf Adolf och Riksantikvarie Sigurd Curman i spetsen inrättades 1928 det Egyptiska museet i Stockholm. Lokaler ställdes till förfogande i Gamla Riksbankshuset vid Järntorget i Gamla stan och museets första chef blev egyptologen Pehr Lugn.

Pehr Lugn vid Abu Ghalib, 1933. Foto: Hjalmar LarsenDe statliga samlingarna i Nationalmuseum och Historiska museet överfördes till det nya Egyptiska museet, men det var genom nyförvärv som en samling i världsklass byggdes upp. Kronprins Gustaf Adolfs engagemang i det nya museet var ovärderligt. Genom honom knöts redan tidigt kontakter med samlaren R. G. Gayer-Anderson, som sålde hela sektioner av sin samling egyptiska fornlämningar till museet. Gayer-Anderson, stationerad i Kairo, var en av det Egyptiska museets stora välgörare. Efter hans död delades återstoden av hans fornegyptiska samling mellan Egyptiska museet i Stockholm och Fitzwilliam museum i Cambridge.

Pehr Lugn köpte även antikviteter för museets räkning direkt av den egyptiska staten, inköp som till största delen finansierades genom privata donationer från museets vänner. Under sin resa till Mellanöstern och Egypten 1934-35 köpte även Kronprinsen en ansenlig samling föremål, de flesta från Gamla riket, direkt från den egyptiska fornminnesförvaltningen.

Svenska utgrävningar i Egypten

Egyptiska museet organiserade egna utgrävningar i Egypten, och fick därmed in fler föremål och helt nya fynd till samlingarna. Svenska arkeologerna byggde upp erfarenhet av fältarbete i Egypten genom samarbete med aktiva arkeologer på plats, bland andra professor Hermann Junker, chef för det tyska arkeologiska institutet i Kairo. Egyptiska museet fortsatte i flera år att stödja Junkers utgrävningar och mottog i utbyte ett stort fyndmaterial från platsen.

År 1931 drog Pehr Lugn igång de första svenska utgrävningarna i Egypten. De svenska arkeologerna intresserade sig i första hand för de förhistoriska perioderna, eftersom man hoppades kunna få in ett komparativt material till samlingen för svenska fornsaker (fornlämningar). Den plats, Merimde Abu Ghalib, svenskarna valde för sina utgrävningar visade sig innehålla lämningarna efter en bosättning från Mellersta riket. Även detta material, till stor del grov vardagskeramik, ingår idag i Medelhavsmuseets egyptiska samling.

Expeditionsledningens tält i Merimde Abu Ghalib, 1931. Intendent Pehr Lugn t.v. och Egil Lönnberg t.h. Foto: Egil Lönnberg.

Utgrävningarna i Merimde Abu Ghalib avslutades 1937. Utgrävningar och fynd publicerades av Hjalmar Larsen, som även ledde en mindre svensk utgrävning i Helwan (Maassara), söder om Kairo. Under en säsong grävde Hjalmar Larsen och hans team ut delar av ett tidig dynastiskt (forndynastiskt) gravfält.

Samlingen växer och utvecklas

Utgrävningarna och inköpen fick den egyptiska samlingen att växa. Donationer från privatpersoner bidrog också till att utöka samlingarna. Bland donatorerna kan nämnas bland andra Nils Rettig, legationssekreterare i Kairo, dr Otto Smith, dr Per Clarholm, E. Bredberg, C Molin, R Holtermann och S Kinnwall. Med tiden blev lokalerna i Gamla Riksbankshuset för små för den växande samlingen. Redan 1954 bildades Medelhavsmuseet genom en sammanslagning av Egyptiska museet och Cypernsamlingarna och 1982 flyttade museet in i gamla Inteckningsbankens lokaler på Fredsgatan 2 där en del av den egyptiska samlingen är utställd i det gamla bankvalvet.