Frågor & svar

Här hittar du några av de vanligaste frågor och svar som kan förekomma.

Vad är kulturarv?

Svar: Kulturarv är ett begrepp som är svårt att definiera. Man kan säga att det består av olika uttryck för mänsklig verksamhet. Oftast tänker vi på det materiella kulturarvet såsom byggnader, fornlämningar och föremål, men det finns också ett immateriellt kulturarv som består av till exempel sedvänjor, traditioner, berättelser och musik. Kulturarvet är inte statiskt utan förändras över tid. Det finns ingen bestämd tidsgräns när något börjar räknas som kulturarv. Redan i vår egen livstid deltar vi alla i skapandet av både dagens och morgondagens kulturarv.

Vad är världsarv?

Svar: Vissa delar av kulturarvet anses vara så viktiga att de klassas som världsarv. Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten att bevara det för framtida generationer. Det är en plats, miljö eller ett objekt som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. När platsen, miljön eller objektet upptagits på Unescos världsarvslista ska de garanteras skydd och vård för all framtid. Eftersom världsarven är så viktiga är de också särskilt hotade i konflikter.

Varför ska man bevara kulturarvet?

Svar: Kulturarvet är en viktig del av vår identitet. Det är vårt gemensamma minne som berättar om de människor som levt före oss och om hur dagens samhälle vuxit fram. Ofta har kulturarvet stark symbolisk laddning som gör det extra utsatt i händelse av krig och konflikt. Samtidigt kan just denna laddning vara en enande faktor vid återuppbyggnad, försoning och utveckling efter en konflikt. Många gånger är kulturarvet också en ekonomisk resurs som ger människor arbete och inkomst.

På vilket sätt hotas kulturarvet av krig och konflikt?

Svar: Kulturarvet hotas på flera sätt vid krig och konflikter. Det kan handla om medveten eller omedveten förstörelse eller olika former av stöld och plundring.

Självklart skadas kulturarv av beskjutning, bombning och transporter av trupp eller materiel. Ibland är en viss byggnad själva målet för beskjutning och ibland är viktiga kulturarv helt enkelt bara i vägen. Kulturarvets symboliska värde kan innebära att det förstörs för att skada fienden psykologiskt eller som ett led i att utplåna fiendesidans historia och identitet.

Krig och konflikter leder ofta till stölder och plundring av museiföremål, konst och antikviteter. Föremålen smugglas ut ur landet och säljs på en internationell marknad, och den slutliga köparen finns ofta i Europa eller USA. Ett föremål kan färdas en lång och krånglig väg, passera genom många mellanhänder och förses med falska papper som kan göra det mycket svårt att bevisa att ett föremål är stulet. Köparna handlar många gånger i god tro.

I konflikter kan olagliga utgrävningar förekomma, där man helt enkelt gräver upp arkeologiska fynd på platser där de förekommer i stor mängd. På så sätt försvinner inte bara själva föremålen utan även möjligheten att i framtiden utvinna kunskap om det förflutna.

Den lönsamma marknaden för antika föremål leder också till att den industri som producerar förfalskningar kan blomstra. Välgjorda kopior av fornfynd blandas med original, och kan vara mycket svåra att upptäcka.

Plundring och förfalskning kommer bara att finnas så länge det finns en marknad för föremålen. Skulle efterfrågan försvinna skulle också denna förstörelse av kulturarvet upphöra.

Vad säger lagen om att importera saker från konfliktområden?

Svar: I Sverige finns ingen generell lagstiftning som reglerar införsel av kulturföremål och antikviteter från andra länder. Däremot har FN utarbetat konventioner och resolutioner för att skydda kulturarvet. Unesco, som är FNs organ för samarbete inom utbildning, kultur, vetenskap och kommunikation har fyra konventioner inom kulturarvsområdet som Sverige har ratificerat:

  • 1954 års konvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt (Haagkonventionen) som bland annat handlar om skyddet av kulturarvet. Den omfattar fast och lös egendom, monument, arkeologiska platser, konstverk, manuskript, böcker och andra mindre objekt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt intresse liksom vetenskapliga samlingar av alla typer oavsett deras ursprung eller ägare.
  • 1970 års konvention om åtgärder för att förbjuda och hindra olovlig import, export och överförande av äganderätt av kulturegendom. Konventionen rör organiseringen av det internationella samarbetet för skydd av nationell kulturegendom. Syftet är dels att förhindra att kulturegendom som klassificerats som statens kulturarv olagligt förs ut ur landet, dels att samarbeta mellan stater för att spåra upp och återlämna olagligt överförd kulturegendom till ursprungslandet.
  • 1972 års konvention om skydd för världens kultur- och naturarv (Världsarvskonventionen). Konventionen syftar till att skydda de objekt som finns upptagna på Världsarvslistan för all framtid (se föregående fråga för information om vad ett världsarv är).
  • 2003 års konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Konventionen syftar till att uppmärksamma och föra vidare kulturell mångfald, mänsklig skaparkraft, traditioner och uttryck.

Sverige har också anslutit sig till 1995 års UNIDROIT-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Konventionen innehåller ett mer detaljerat regelverk för återlämnande av olagligt utförda kulturföremål.

Vidare förbjuder FN:s säkerhetsrådsresolution 2199 handel med kulturföremål från Syrien och Irak. Inom det området finns även EU-lagstiftning med samma syfte. Sveriges regering har enligt FNs säkerhetsrådsresolution utfärdat sanktioner som förbjuder all handel med kulturföremål från Syrien och Irak, Sanktionerna gäller föremål som lämnat Irak efter 6 augusti 1990 eller lämnat Syrien efter 9 maj 2011. Att bryta mot dessa sanktioner kan innebära fängelsestraff.

Varför ska man skydda kulturarvet medan människor dör eller tvingas på flykt?

Svar: Det kan tyckas cyniskt att tala om skydd av kulturarvet i konflikter där människor skadas och dödas, och naturligtvis är skyddet av människor och människoliv alltid det som kommer i första rummet. Men man måste komma ihåg att kulturarvet är en mycket viktig del av vår identitet. Kulturarvet är vårt gemensamma minne som berättar om de människor som levt före oss och om hur dagens samhälle vuxit fram. Ofta har kulturarvet stark symbolisk laddning som gör det extra utsatt i händelse av krig och konflikt. Samtidigt kan just denna laddning vara en enande faktor vid återuppbyggnad, försoning och utveckling efter en konflikt.

Många gånger är kulturarvet en del av en turistindustri, och fungerar därmed också som en ekonomisk resurs som ger människor arbete och inkomst.

Ibland utgör stöld av kulturarvsföremål en inkomstkälla för en eller flera stridande parter. I Syrien och Irak har systematisk plundring av museer och utgrävningsplatser använts som inkomstkälla av bland annat IS, vilket är anledningen till att FN:s säkerhetsråd har förbjudit handel med konst och antikviteter från dessa länder.

Är det inte bättre att föremål och antikviteter kommer hit än att de är kvar i konfliktområden där de riskerar att förstöras?

Svar: Eftersom all forskning visar att det är marknaden i västvärlden som fungerar som motor för plundring och illegala utgrävningar i t ex Syrien och Irak (men också på många andra ställen) så kommer varje föremål som hamnar på denna marknad bidra till fortsatt brottslighet i ursprungsländerna. Fortsatta stölder från museer, fortsatta illegala utgrävningar och fortsatt produktion av förfalskningar.

Hur stort är problemet i Sverige?

Svar: Sett i ett internationellt perspektiv är Sverige förstås en liten marknad. Genom att öka kunskapen om problemen kan vi se till att det förblir så.

Vad är problemet med illegala utgrävningar? Sakerna ska väl ändå upp förr eller senare?

Svar: En arkeologisk utgrävning bygger på vissa metoder och rutiner. För att kunna tolka ett arkeologiskt föremål är det avgörande att veta var det har hittats, tillsammans med vilka andra föremål etc. Det är föremålen och kontexten tillsammans som ger oss kunskap om de människor som levt före oss. Om inte sådana saker dokumenteras riskerar ett föremål att tolkas fel eller bli helt obegripligt. Har saker grävts upp utan ordentlig dokumentation kan sammanhanget aldrig återskapas, utan kunskapen går för alltid förlorad.

Finns det förfalskade föremål i omlopp?

Svar: Ja. Vad som nått den svenska marknaden är det dock ingen som vet.

Vart ska jag vända mig om jag misstänker att ett föremål är olagligt importerat?

Svar: Kontakta Polisen, som har en specialgrupp som arbetar med dessa frågor.

Du kan även kontakta International Council of Museums (ICOM) om du vill ha hjälp med identifiering av misstänkta föremål:

Vad kan jag göra för att skydda hotat kulturarv?

Svar: Du kan hjälpa till på många olika sätt:

  • Lär dig mer om Iraks och Syriens kulturarv: Världskulturmuseerna erbjuder utställningar och föreläsningar om området.
  • Undersök kulturarv i din närhet.
  • Check the ICOM Red List database to learn more about the categories of cultural objects that are at risk of being trafficked illicitly.
  • Sprid budskapet genom att dela filmen i sociala medier under hashtaggen #Unite4Heritage.
  • Donera till Unescos Heritage Emergency Fund.