Byggnaden och totempålen

Här kan du läsa om byggnaden som rymmer Etnografiska museet, och om totempålen som står utanför huset på Gärdet.

Byggnaden vann arkitektpris 1981

Den faluröda museibyggnaden, som ritades av Jan Gezelius och Gunnar Mattsson, invigdes 1980 och fick Kaspar Salinpriset 1981. Jan Gezelius uttryckte sin vision om det nya Etnografiska museet på detta sätt, att det:

"Ska kunna heta "Kulturernas museum eller Museet om människan". Det ska ange en hållning till föremålen, musiken, bilderna och böckerna, som skapar respekt för främmande kulturers sätt att förklara och genom förklaring behärska sin omgivning..."

Hövding G´psgolox totempåle

När Etnografiska museet invigdes år 1980 var centralhallen höjdanpassad för att rymma den totempåle som sedan år 2006 återbördades till haislafolket. Idag står en replika utanför museet.

Den gamla totempålen, som är från 1872, berättar om den tid då indianerna drabbades svårt av smittkoppor. Européernas erövring av Amerika medförde att många indianfolk drabbades av epidemier, att kultur- och samhällssystem slogs sönder eller utarmades. Totempålen fördes från indianernas gamla boplats på 1920-talet och transporterades till Sverige. 1994 beslutade Sveriges regering, på haislaindianernas begäran, att totempålen skulle återlämnas till Kanada. Återförandet var en symboliskt viktig händelse i haislas arbete med att återskapa sin kultur och väcka intresset bland haislas ungdomar för den egna kulturen.

Den 1 juli 2006 anlände slutligen hövding G´psgolox nio meter höga totempåle till haislaindianernas hembygd Kitamaat i Kanada. Totempålen välkomnades hem med sång, dans, fest och tal under två dagars firande.

Tidigare under våren 2006 firades återförandet på plats på Etnografiska museet tillsammans med allmänheten och en delegation haislaindianer. En nyhuggen totempåle, en gåva från haisla, restes under ceremoniella former utanför museet.