Avslutade forskningsprojekt

Sakernas tillstånd. Öppningar mot en världskulturell, metodutvecklande samlingsforskning

Forskningsprojekt som var förlagt till Etnografiska museet och Världskulturmuseet, och finansierades av Kulturrådets medel för centrala museers forskning 2011 och 2012.

Projektet leddes lokalt av Lotten Gustafsson Reinius, vid Etnografiska museet och av Adriana Muñoz, vid Världskulturmuseet.

Den övergripande, gemensamma ambitionen var en metodutvecklande ansats, för att vitalisera den egna forskningen om föremål och samlingar. Vid Världskulturmuseet genomfördes ett rundabordssamtal om föremålsforskning under våren 2012, med inbjudna internationella experter och i särskild samverkan med Göteborgs universitet.

Vid Etnografiska museet fördjupades den mångvetenskapliga diskussionen om rituellt och religiöst laddade föremål (som initierades inom forskningsprojektet Heliga ting) med analyser av vid museet befintliga samlingar. Antropologen Anna Laine och religionsvetaren Tina Hamrin Dahl engagerades för varsitt delprojekt. Laine diskuterade kulturellt skilda sinneshierarkier och möten mellan mission och hinduism via tamilska religiöst laddade samlingar från Svenska kyrkan. Hamrin Dahl problematiserade fetischbegreppet i en studie som utgår från skålar från Samoa, till vars många användningar hör det rituella intagandet av drycken kava. Deras avslutade artiklar finns tillgängliga här.

Heliga ting i det postsekulära samhället

Bedrevs vid Etnografiska museet under 2010 och 2011 med finansiering av Kulturrådet.

Projektet fokuserade på de många rituellt och religiöst laddade tingen i museernas samlingar och initierade en diskussion om hur dessa kan användas pedagogiskt och i utställningar. En bakgrund är det växande behovet av ömsesidig kunskap och mötesplatser i det mångreligiösa Sverige. Två externa forskare deltog med varsitt delprojekt om hur tingen laddas och laddas om i globala korsvägar mellan politik, religion och skillnadsskapande. Deltagarna var filmvetaren Ylva Habel (som diskuterade den populärkulturella omvandlingen av folkreligionens vodou till skrämmande voodoo) och etnolog Erik Ottoson Trovalla (som studerade reaktioner i Nigeria mot karikatyrer av Mohammed som publicerats i Danmark).

Projektet leddes av intendent Lotten Gustafsson Reinius och bedrevs i form av återkommande seminarier med museets personal som också fungerat som planeringsarbete för kommande utställningar och mynnat ut i programverksamhet. Inom ramen för projektet arrangerades vid Etnografiska museet i maj 2011 det internationella tvådagarsseminariet "Sacred things and secular frames" , med fyra inbjudna talare och ett tjugotal svenska deltagare. Projektet har också resulterat i två populärvetenskapliga artiklar av Habel och Ottoson Trovalla. Dessa kommer att översättas till engelska och finnas tillgängliga som open access publikationer på två språk här.

Se även "Heliga ting i det postsekulära samhället", I: Forskning vid museer. Red. Fredrik Svanberg, Stockholm: Historiska museet, 2011.

Förfadern i montern. En postkolonial analys av svenska museisamlingar från Kongostaten.

Bedrevs vid Etnografiska museet/Statens museer för världskultur under 2004 – 2005. Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond.

Vid Etnografiska museet i Stockholm och Världskulturmuseet i Göteborg bevaras cirka 10 000 föremål som förvärvats av svenskar verksamma i Kongostaten (1885-1907). Det rör sig i många fall om ting som vandrat mellan en mängd händer, sammanhang, medier och berättelser. I detta forskningsprojekt analyserades enstaka föremål, utställningar och samlingsbiografier med perspektiv från ny museologi, mediehistoria och materialitetsteori. Det övergripande syftet var att förstå vilka roller de föremål, som förvärvats av svenska sjömän, missionärer och militärer i Kongo, spelade i Sverige. Projektet gav nya inblickar i svenskars roller i ett ökänt kolonisationsprojekt men var också ett vetenskapligt bidrag till diskussionen om samlingar och utställningar som en särskild sorts medier. Metodologiskt var det också en argumentation för värdet av att använda konkreta föremål som källor och ingångar för kulturhistorisk analys.

Projektet har presenterats i flera nationella och internationella sammanhang och resulterat i ett antal vetenskapliga artiklar på engelska, svenska och franska. Det ingick också i planeringsarbetet inför den nordiska vandringsutställningen Kongospår och utgjorde underlag för Missionsutställningen 1907 på Etnografiska museet.

Ett par artiklar på svenska finns tillgängliga via Kungliga bibliotekets databas:

Förfärliga och begärliga föremål: om modernitetens materiella manifestationer på två utställningar. I: 1897 - Mediehistorier kring Stockholmsutställningen. Red. Anders Ekström, Solveig Jülich, Pelle Snickars. Stocholm: Kungliga biblioteket.
http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/1897/85-126ForfarligaobegarligaforemalGustafsson.pdf (PDF-dokument, )

"Innanför branddörren: Om etnografiska samlingar som medier och materialitet."
I: Mediernas Kulturhistoria. Red. Solveig Jülich, Patrik Lundell och Pelle Snickars. (Stockholm: Statens arkiv för ljud- och bild 2008).
http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/73-95GustafssonReiniusInnanforbranddorren.pdf (PDF-dokument, )